19 mar 2024 16:45

Tyskland bygger buffertfond med inspiration från de svenska AP-fonderna

Just nu har den svenska Pensionsgruppen satt igång en utredning som ska utvärdera om pensionsavgiften ska vara 17,21 procent eller 18,5 procent för den allmänna pensionen.

I Tyskland ligger pensionsavgiften redan på 18,6 procent av inkomsten. Men för att ge en pension motsvarande 48 procent av den tyska snittinkomsten enligt normen, behöver den höjas till 22,3 procent. Helst snabbt.

Det här är förstås ohållbart och idag presenterade den tyska regeringens finansminister Christian Lindner ett förslag för att påbörja en resa mot balans i systemet.

Detta med inspiration från det svenska AP-fondsystemet. De har till uppgift att investera kapital långsiktigt för att kunna jämna ut skillnader mellan olika stora generationer. Det är ett läge som nu är skriande aktuellt i Tyskland, eftersom det blivit dags att pensionera de stora generationer som föddes på 50- och 60-talen, så kallade baby-boomers.

Redan idag tvingas den tyska staten stödfinansiera de statliga pensionerna med uppemot en tredjedel av statsbudgeten.

Tanken är nu att börja utnyttja de finansiella marknaderna och investera i aktier och andra finansiella tillgångar. I ett första steg innebär det att staten lånar upp 12 miljarder Euro för att placera i en buffertfond för att börja överbrygga gapet mellan de olika stora generationerna.

De lånade pengarna ska placeras i aktier i en oberoende allmän stiftelse som ska ge en prognostiserad årlig tillväxt på tre procent.
Den ska senare även fyllas på med kapital från försäljning av statliga tillgångar.

I Tyskland har man länge varit skeptisk till att finansiera pensioner över kapitalmarknaderna och det finns en utbredd ovilja att investera kapital i aktier bland de tyska hushållen. Redan idag vädras de tankarna igen, enligt en artikel i Financial Times.

Christine Benner, ordförande för det största fackförbundet IG Metall, säger där att det ger ett inslag av "casinokapitalism".

"(Det) gör inte försörjningen för pensionärer ett dugg säkrare. Det är en lånefinansierad vadslagning på en oklar inkomst i framtiden som flyttar pensionerna närmare riskerna på finansmarknaderna", säger hon till FT.

Arbetsmarknadsminister Hubertus Hull förklarar i samma artikel i FT att det här är kapital som investeras väl, på lång sikt och att "individuella pensionsavsättningar som görs inte ska investeras i aktier och andelar utan går till staten".

Finansminister Christian Lindner menar att den här reformen skulle ha gjorts för länge sedan och det man nu föreslår är ett första steg.

Enligt det tyska finansdepartementet kommer den nya fonden att svälla till 200 miljarder euro i mitten av 2030 talet och att man från 2036 räknar med att kunna stödja det statliga systemet med 100 miljarder euro om året.

Det kommer dock inte att räcka för att hålla pensionsavgifterna nere, bara lindra besvären. De 18,6 procent av lönen som avsätts till pensioner i dagsläget kommer att behöva höjas till 22,3 procent under de närmaste åren.

Utan den nu föreslagna reformen skulle pensionsavgifterna landa på 22,7 procent av inkomsterna år 2045.

Det är effekten av att inte börja i tid med långsiktiga investeringar. Det är värt att ha i minnet att Sverige i stor utsträckning länge levt med en stor andel äldre i förhållande till arbetskraften, eftersom vi inte var med i andra världskriget och därmed inte tappade flera generationer unga i kriget.

Nu kommer Tyskland att hamna i ett liknande läge som vi haft med våra baby-boomers. Detta eftersom man nu får sina stora generationer födda efter kriget att försörja.