19 mar 2024 16:54

AP2 har underpresterat - övriga AP-fonder överpresterat

Konsultföretaget Arkwright har nu lämnat sin utvärdering av AP-fondernas förvaltning till regeringen, inklusive en fördjupad analys av deras investeringar i illikvida tillgångar.

En övergripande slutsats i utvärderingen är att AP2 underpresterat i förhållande till sitt avkastningsmål under de senaste tio åren, medan övriga AP-fonder överpresterat under samma period.

Till Andra AP-fondens försvar ska sägas att fonden har det högsta reala avkastningsmålet på 4,5 procent medan AP3 och AP4 har reala avkastningsmål på 3,5 procent och AP1 på 4,0 procent.

En annan orsak till att AP2 underpresterat är att deras investeringsportfölj har en lägre andel globala aktier jämfört med övriga AP-fonder. AP2 särskiljer sig också från övriga AP-fonder genom att ha den lägsta riskexponeringen mot enskilda aktier där Första AP-fonden har den högsta risken.

Förra året hade AP1-AP4 en genomsnittlig avkastning på 8,1 procent, vilket stämmer väl med tioårssnittet som ligger på 8,0 procent.

Även om fonderna har olika investeringspolicy har en gemensam trend under de senaste åren varit att plocka hem mer av de externa förvaltningsmandaten, så att fonderna nu sköter 70-80 procent av förvaltningen internt.

Sedan de AP-fonder som ingår i pensionssystemets buffertfond (AP1-AP4 plus AP6) omorganiserades 2001, har de haft en samlad avkastning på 1 642 miljarder varav 250 miljarder betalats in till pensionssystemet.

Av de samlade tillgångarna i pensionssystemet utgjorde buffertfonden 10 procent 2001 och vid det senaste årsskiftet hade den andelen ökat till 15,6 procent, trots utbetalningar på 250 miljarder.

Arkwright konstaterar också att AP-fonderna haft en högre avkastning än de allra flesta internationella pensionsfonder sedan 2001.

År 2019 fick AP-fonderna friare placeringsregler. Den största förändringen var att andelen av totalt förvaltat kapital som får investeras i alternativa eller illikvida investeringar fördubblades till 40 procent. Sedan 2019 har AP-fonderna ökat sina investeringar i illikvida tillgångar från 19 till 25 procent av det samlade kapitalet.

Till illikvida investeringar räknas onoterade fastigheter, onoterade aktier, onoterad infrastruktur, onoterade naturtillgångar som jordbruk och skog samt onoterade krediter. AP3 har investerat mest i dessa tillgångar och hade vid årsskiftet 147 miljarder i illikvida tillgångar medan AP4 bara hade 93 miljarder i illikvida tillgångar.

Det är dyrare att investera i onoterade tillgångar än i noterade tillgångar. Men avkastningen på sikt väntas bli högre för onoterade tillgångar. Detta eftersom risken är större på grund av likviditetsrisken. Arkwright uttrycker förvåning i sin analys över att AP-fonderna bara har 6-7 personer vardera som arbetar med investeringar i illikvida tillgångar.

Arkwright rekommenderar att fonderna lägger större resurser på detta område och att alla AP-fonder gör som AP4 och inför en separat policy för ägarstyrning i onoterade tillgångar.

Återstår att se hur regeringen reagerar på de slutsatserna, nu när den fått sin årliga rapport.

/ Ola Hellblom