Den norska regeringen har lyckats komma överens med alla partier utom Framstegspartiet och marxistiska Rødt om att förändra landets pensionssystem. Därmed kommer pensionsåldern i landet att höjas ytterligare, från dagens 67 år.
Det är nämligen från och med 67 som alla har rätt att ta ut sin ålderspension. Så har det varit sedan den senaste pensionsreformen 2011.
Men nu står det klart att det kommer att bli en gradvis ökning av åldersgränserna i systemet från och med den årskull som är född 1964 och i dag alltså är cirka 60 år.
Bakgrunden är bland annat att medellivslängden i Norge (precis som i Sverige) har ökat snabbare än vad arkitekterna bakom dagens norska system räknade med när de arbetade fram dagens pensionssystem.
För att parera detta inför man en stigande åldersgräns kallad "ordinarie pensionsålder", eller "normal pensionsålder" som det heter i regeringens förslag. Den kommer att höjas i takt med medellivslängden i en viss årskull.
Om den förväntade återstående livslängden ökar med ett år, ökar den normala pensionsåldern med åtta månader. Eller enklare uttryckt: på ett decennium ökar pensionsåldern med ett år.
Om regelverket håller i sig, och står pall för den utvärdering som utlovats inom tio år, innebär det följande utveckling av pensionsåldern:
Årskull född 1964. Normal pensionsålder = 67 år och 1 månad.
Årskull född 1974. Normal pensionsålder = 68 år
Årskull född 1983. Normal pensionsålder = 69 år
Årskull födda 1994. Normal pensionsålder = 70 år.
Under vissa omständigheter kan norrmännen i dag börja ta ur sin motsvarighet till allmän pension vid 62. Det gäller dock bara dem som tjänat in tillräckligt mycket med ålderspension. Det är bara de som tjänat så mycket att det ger en pension över pensionssystemets miniminivå för en ensamstående som tillåts ta ut sin ålderspension så tidigt.
Denna lägre åldersgräns kommer också att öka succesivt i takt med att människor lever längre, och för dem som är födda 1974 innebär det att de tidigast kan ta ut ålderspension när de fyllt 63.
/ Rickard Jakbo