I slutet av mars uppgick den sammanlagda svenska räntebärande värdepappersskulden till 9 727 miljarder kronor, vilket är en ökning med 72 miljarder sedan februari. Ökningen beror framförallt på ökning i icke-säkerställda värdepapper från monetära finansinstitut.
Den totala räntebärande värdepappersskulden på 9 727 miljarder bestod i slutet av mars till 78 procent av obligationer och 22 procent av penningsmarknadsinstrument.
Skulden ökade i både obligationer och penningsmarknadsinstrument med 7 respektive 65 miljarder kronor. Skulden minskade i värdepapper denominerade i svenska kronor med totalt 56 miljarder kronor medan den ökade i övriga valutor med 128 miljarder.
Den årliga tillväxttakten för den totala värdepappersskulden var 1,0 procent i mars. Det är en ökning med 0,4 procentenheter jämfört med februari.
I mars var det icke-säkerställda värdepapper från monetära finansinstitut som stod för den största ökningen av värdepappersskulden, där skulden ökade med totalt 126 miljarder kronor. Ökningen beror främst på nettoemissioner denominerade i dollar, men är också en effekt av svagare krona gentemot dollarn.
För säkerställda värdepapper från monetära finansinstitut minskade däremot skulden med 25 miljarder, till allra största delen beroende på emissionsförfall. Även Sveriges Riksbank och Icke-finansiella sektorn minskade sin skuld med 36 respektive 11 miljarder kronor.
Värdepapper till ett värde av 1 717 miljarder kronor förfaller inom sex månader exklusive Riksbankens certifikat. 70 procent av dessa är denominerade i utländsk valuta, främst dollar och euro.
Värdepapper från monetära finansinstitut representerar cirka 73 procent av det totala förfallovärdet inom sex månader exklusive Riksbankens certifikat, 1 247 miljarder, där majoriteten är utgivna i utländsk valuta.