19 apr 2024 18:03

Pensionsnyheterna: Kan lagen om byte av juridiskt kön leda till ny pensionsplanering?

I veckan ställde sig en majoritet i Socialutskottet bakom ett initiativ för att göra det lättare att byta juridiskt kön och därmed personnummer.

"Ett övergripande mål är att förfarandet för att ändra det kön som framgår av folkbokföringen förenklas. En person som har fyllt 16 år ska få det kön som framgår av folkbokföringen ändrat efter en förenklad prövning, genom en i normalfallet enklare medicinsk utredning, av könsidentiteten", läser Pensionsnyheterna i betänkandet.

Betänkandet, som utskottets majoritet ställde sig bakom, innebär att det från och med juli månad nästa år ska bli lättare att byta sitt juridiska kön. Frågan bara om de mer praktiska konsekvenserna av beslutet verkligen utretts i grunden.

Ett sådant är hur man ska hantera det faktum att kvinnors medellivslängd överstiger männens. I pensionsavtal där man har könsspecifika premier kan det nämligen få konsekvenser.

Om undersköterskan Ulla bestämmer sig för att byta juridiskt kön till man inför utbetalning av pensionskapitalet bör det leda till att utbetalningarna blir högre. Detta eftersom man då får ett lägre delningstal som man än kvinna. Även tilldelning av arvsvinster kan komma att påverkas.

Vem vet, det kanske kan bli ett pensionsplaneringstips som kan generera hundralappar i utbetalad månatlig pension för könsbytare.

Problemet har hanterats tidigare. Enligt Anders Lundström, tidigare vd för minpension.se, minns att man under hans tid på SEB Trygg Liv gjorde nya beräkningar för människor som bytt kön, och alltså ändrade delningstalen för att representera den nya verkligheten.

- Det var länge sedan men jag vet att man räknade om avtalen för personer som bytt kön, säger han till Pensionsnyheterna.

Mårten Ajne, aktuarie på SEB Trygg Liv Gamla, menar att det enda rimliga är att låta det kön som personen hade då pensioneringsavtalet ingicks ska vara styrande, inte ett nytt personnummer där tredje siffran i sista delen av numret ändrats efter anmälan om byte av juridiskt kön.

- Det är det rimligaste och sen får civilrätten hantera problemet med hur det ska räknas, säger han till Pensionsnyheterna.

Socialutskottets ja till betänkandet har inte remissbehandlats och regeringen är oenig om det. KD och SD vill inte se det genomfört, men nu blir det så i alla fall.

En remissbehandling hade antagligen lett fram till att den här typen av följdeffekter uppmärksammats. Men här har den politiska viljan att göra avtryck varit det viktigaste, alltså signalvärdet.

Svensk Forsäkring påpekade redan 2018 då betänkande lades fram att det finns risk att den ”förenklade processen (kan) utnyttjas for syften som inte varit avsedda t.ex. olika former av bedrägerier. Lagstiftaren bör därför följa upp att det nya regelverket utnyttjas på det satt som avsetts utan en okad risk for missbruk.”