NYHETSARKIVET
22 apr 2024 17:45
Klyftorna ökar: Höginkomsttagare sparar mer till barnen – låginkomsttagare drar ned
I en ny rapport av Länsförsäkringar framgår att den genomsnittliga föräldern i år sparar 597 kronor per månad och barn, vilket är en ökning med 76 kronor från i fjol.

Ökningen beror på högre sparbelopp bland landets höginkomsttagare medan låginkomsttagarna dragit ner på sparandet.

"Vi har en polarisering i sparandet till barnen. Barn till låginkomsttagare har fått en skralare sparbössa, vilket på sikt kan hämma insteget i vuxenlivet och möjligheten att exempelvis skaffa sig en bostad, som ofta är en dyr affär, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar.

Men trots årets ökning har sparandet inte hållit jämna steg med inkomstutvecklingen. För 10 år sedan sparade föräldrar i genomsnitt 515 kronor per barn. Då låg den genomsnittliga nettoinkomsten på 22 000 kronor per månad.

Sedan dess har den genomsnittliga nettoinkomsten ökat med omkring 9 000 kronor till 31 000 kronor.

Om föräldrar ska spara i relation till hur mycket mer en vanlig familj fått i plånboken varje månad, borde sparandet i snitt snarare ligga på 735 kronor och inte på 597 kronor.

"Det är lätt att glömma att bostäder och körkort, som man vanligtvis sparar till, blir dyrare med tiden. Det innebär att man måste justera sparandet i takt med inflationen eller löneutvecklingen, för att bibehålla köpkraften.

Fundera också ett extra varv kring syftet med barnsparandet. Vet man mer om slutmålet är det lättare att bryta ner slutsumman i ett rimligt månadssparande och anpassa risken på sparandet, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar.

I resultaten i rapporten framgår att stora skillnader föreligger mellan hög- och låginkomsttagare. Bland höginkomsttagare har sparandet ökat och landar i år på 675 kronor per månad och barn, medan snittbeloppet hos landets låginkomsttagare har minskat till 375 kronor per månad och barn.

Undersökningen visar också att många föräldrar har dragit ned på sparande till barnen på grund av det pågående ekonomiska läget, och det gäller särskilt ensamstående föräldrar och föräldrar med låg inkomst.

Bland dessa grupper uppger 22 respektive 36 procent att de tvingats dra ned på sparandet, att jämföra med 14 procent i hela populationen barnföräldrar.

Var åttonde förälder sparar inte en krona till sina barn. Även här sticker föräldrar med låg inkomst ut. Var femte (19 procent) av låginkomsttagarna svarar att de inte har kunnat bidra ekonomiskt till barnens sparande.

- Att spara till barnen handlar om att underlätta insteget till vuxenvärlden, som ofta kommer med en redig prislapp. Det ligger i farans riktning att barnens livschanser segmenteras utifrån föräldrarnas ekonomi. Små skillnader kanske inte ser så betydelsefulla ut här och nu men kan innebära betydande belopp på lång sikt, säger Stefan Westerberg.

En trend som kan spegla att många barnfamiljer har haft det svårt att få ekonomin att gå ihop är att var tionde förälder nallar av sina barns sparande utan att återbetala det, vilket är en påtaglig ökning från föregående år, då siffran låg på 4 procent.

Denna ökning är mest märkbar bland ensamstående föräldrar och föräldrar med låg inkomst, där nästan var femte ensamstående förälder (18 procent) och nästan var tredje förälder med låg inkomst (28 procent) anger att de har tagit pengar från sina barn utan att sätta tillbaka pengarna.

Pensionsnyheterna konstaterar att det alltid är barnen som finansierar sina föräldrars pensioner via pensionsavgifter i det kedjebrev som pensionerna innebär. Föräldrarna borde därför akta sig för att ta pengar ur barnens spargrisar. Det är ju deras arbete som i framtiden ska ge föräldrar deras pensioner, när de slutar jobba.

Fotnot: Undersökningen genomfördes av Verian (f.d. Kantar Public) på uppdrag av Länsförsäkringar den 31 januari till 6 februari 2024.

Undersökningen genomfördes online via Sifopanel. 1000 individer från 18 - 79 år, med ett eller flera hemmaboende barn under 18 år, har svarat på frågorna. Sifopanelen består av slumpmässigt rekryterade individer från ett riksrepresentativt urval avseende kön, ålder och region. Det finns ingen möjlighet att själv gå med i Sifopanelen. De som deltagit i undersökningen har blivit slumpmässigt utvalda.
Pensionsnyheterna i Sverige AB
Rapsgatan 1
118 61 Stockholm
info@pensionsnyheterna.se
www.pensionsnyheterna.se
Orgnr: 559339-5907