NYHETSARKIVET
22 maj 2024 15:18
Tidigare generationer gynnades mest av ATP-reformen efterlevande fick ta notan
Jacob Lundberg, doktor i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning, IFN, har studerat vilka generationer som är vinnare och förlorare i det svenska inkomstrelaterade pensionssystemet.
Slutsatsen blir att de som föddes 1896-1937 fick ökad livsinkomst med upp till 13 procent tack vare införandet av ATP-systemet, medan alla senare generationer är förlorare, säger Jacob Lundberg.
Dagens unga får sänkt livsinkomst med 8 procent på grund av pensionssystemet, om man räknar med en real fondavkastning på 5 procent och reallöneökningar på 1,5 procent.
Den totala överföringen till denna äldre generation motsvarar i dag 15 000 miljarder kronor, nästan lika mycket som den norska oljefonden förvaltar.
Beloppet anger hur mycket större AP-fonderna hade varit i dag om den vinnande generationen hade fått ut pensioner motsvarande de avgifter de betalat in.
De tidigare generationerna fick ut pension som inte hade byggts upp med egna avgifter, utan de första generationerna fick ATP på en nivå som inte motsvarades av deras avgifter. De yngre fick sen plocka upp notan i kedjebrevet.
Överföringen motsvarade alltså en ökad livsinkomst med upp till 13 procent, eller som Jacob Lundberg uttrycker det "en check på 700 000 kronor i dagens penningvärde på 65-årsdagen".
Lundberg menar att dagens pensioner med den planerade "gasen" där överskottet i systemet fördelas ut till dem som betalat in, är rätt väg att gå. Att omfördela från löntagare till pensionärer är inte ett hållbart sätt för systemet att fungera. Som ovan exempel kan man se vilka belopp systemet kan gå miste om ifall kortsiktiga "vinstår" delas ut, utan ett långsiktigt perspektiv.
Förlorarna i ATP-systemet är i alla årskullar födda 1938 och senare vilket råkar sammanfalla med dem som inte fick rösta i folkomröstningen om ATP 1957 för att de då var för unga. För dem beräknas pensionssystemet sänka livsinkomsten med upp till 8 procent, jämfört med om ATP-systemet inte hade införts.
/ Sanna Sjögren
Slutsatsen blir att de som föddes 1896-1937 fick ökad livsinkomst med upp till 13 procent tack vare införandet av ATP-systemet, medan alla senare generationer är förlorare, säger Jacob Lundberg.
Dagens unga får sänkt livsinkomst med 8 procent på grund av pensionssystemet, om man räknar med en real fondavkastning på 5 procent och reallöneökningar på 1,5 procent.
Den totala överföringen till denna äldre generation motsvarar i dag 15 000 miljarder kronor, nästan lika mycket som den norska oljefonden förvaltar.
Beloppet anger hur mycket större AP-fonderna hade varit i dag om den vinnande generationen hade fått ut pensioner motsvarande de avgifter de betalat in.
De tidigare generationerna fick ut pension som inte hade byggts upp med egna avgifter, utan de första generationerna fick ATP på en nivå som inte motsvarades av deras avgifter. De yngre fick sen plocka upp notan i kedjebrevet.
Överföringen motsvarade alltså en ökad livsinkomst med upp till 13 procent, eller som Jacob Lundberg uttrycker det "en check på 700 000 kronor i dagens penningvärde på 65-årsdagen".
Lundberg menar att dagens pensioner med den planerade "gasen" där överskottet i systemet fördelas ut till dem som betalat in, är rätt väg att gå. Att omfördela från löntagare till pensionärer är inte ett hållbart sätt för systemet att fungera. Som ovan exempel kan man se vilka belopp systemet kan gå miste om ifall kortsiktiga "vinstår" delas ut, utan ett långsiktigt perspektiv.
Förlorarna i ATP-systemet är i alla årskullar födda 1938 och senare vilket råkar sammanfalla med dem som inte fick rösta i folkomröstningen om ATP 1957 för att de då var för unga. För dem beräknas pensionssystemet sänka livsinkomsten med upp till 8 procent, jämfört med om ATP-systemet inte hade införts.
/ Sanna Sjögren
Pensionsnyheterna i Sverige AB
Rapsgatan 1
118 61 Stockholm
info@pensionsnyheterna.se
www.pensionsnyheterna.se
Orgnr: 559339-5907
118 61 Stockholm
info@pensionsnyheterna.se
www.pensionsnyheterna.se
Orgnr: 559339-5907