3 jun 2024 16:46

Om välfärdstjänster prissätts och räknas så blir Sverige plötsligt mer jämställt

Idag redovisar SCB ett nytt sätt att redovisa inkomstskillnader mellan medborgarna. Genom att prissätta och lägga till värdet av välfärdstjänster som till exempel vård, skola och omsorg, så blir Sverige plötsligt mer ekonomiskt jämställt.

Detta eftersom välfärdstjänster i större utsträckning går till låginkomsttagare. Adderar man värdet av dessa tjänster till disponibelinkomsten kan man krympa klyftan mellan fattiga och rika, vilket SCB nu gjort för år 2022.

Begreppet offentliga välfärdstjänster syftar till de offentligt finansierade tjänster som kommer individer eller hushåll till del genom individuell konsumtion inom främst vård, skola och omsorg.

"Disponibel inkomst ger möjligheter till konsumtion eller sparande för hushållen och är det mått som vanligtvis används vid analys av inkomstskillnader. Lägger man till värdet av offentliga välfärdstjänster sker en utjämning av de ekonomiska skillnaderna", säger Mattias Bågling, statistiker på SCB i en kommentar.

Offentliga välfärdstjänster omfördelar medel främst från personer i arbetsför ålder till unga och äldre.

"Alla får del av välfärdstjänster, även de med allra högst inkomst. Men det är tydligt att personer med lägre inkomst i genomsnitt erhåller mer välfärdstjänster än personer med höga inkomster", säger Karin Olin, statistiker på SCB.

Det är framför allt socialt skydd, där bland annat tjänster inom äldreomsorg och funktionsnedsättning ingår, som är större i de lägre inkomstklasserna. Konsumtionen av utbildning är lägre bland dem med högst inkomst. Utbildning konsumeras allra mest i den lägsta inkomstklassen, där många studenter återfinns.

Mest välfärdstjänster konsumerades i inkomstdecil 2, som omfattar de individer med näst lägst inkomster, med ett genomsnittligt värde på 136 000 kronor per person.

Personer i inkomstdecil 9, alltså de individer med näst högst inkomster, konsumerade minst välfärdstjänster, knappt 79 000 kronor per person under 2022, skriver SCB.

Höginkomsttagarna i inkomstdecilerna 8, 9 och 10 tar dock en större del av offentliga välfärdstjänster i en kategori, kultur och fritid. De konsumerar mer än dubbelt så mycket av offentliga tjänster inom det området, jämfört med dem med lägst inkomster. Vad vore väl livet utan en galakväll på Operan!