Statens utbetalningar till tjänstepension för statsanställda beräknas öka från 22,5 miljarder kronor i år till 26,5 miljarder år 2026. Men sedan faller utbetalningarna successivt för att bottna 2053 på endast 4,5 miljarder. Det beror på att 2053 väntas de sista statsanställda med förmånsbestämd pension att gå i pension. Det framgår av SPV:s 50-åriga prognos.
I statsbudgeten utgör inkomsttiteln 5211 det som går in i statsbudgeten via premier från de förmånsbestämda pensionerna och motsvarande utgiftspost är 1:5, som är utbetalningarna till tjänstepensioner för statsanställda och tidigare statsanställda.
Jämför man dessa två poster så är utgifterna något högre de närmaste fem åren. Men från 2031 växer premieintäkterna fram till 2052 till över 25 miljarder medan utbetalningarna sjunker till 4,5 miljarder, det vill säga ett statligt överskott på över 20 miljarder för tjänstepensioner. För perioden 2053-2074 sjunker premieintäkterna och utbetalningarna ökar svagt, men det blir fortsatt ett statligt överskott för tjänstepensioner.
Det är Statens tjänstepensionsverk (SPV) som beräknat statens intäkter och utgifter för tjänstepension de närmaste 50 åren. Orsaken till att utbetalningarna minskar kraftigt är att det blir allt färre statsanställda som har förmånsbestämd pension. Enligt det statliga tjänstepensionsavtalet PA16, så har de som är födda 1988 eller senare enbart premiebestämd pension och deras tjänstepensioner finansieras inte av staten. De som är födda 1972 eller tidigare har förmånsbestämd pension. Mellangruppen, de som är födda 1973-1987 har förmånsbestämd pension för lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp. Den sista kohorten i den gruppen - de som är födda 1987 fyller 65 år 2053. Därefter har alla statsanställda premiebestämd pension.
Statens pensionsskuld beräknas ligga på cirka 300 miljarder fram till 2052 för att sedan sjunka snabbt till cirka 50 miljarder år 2074. SPV sammanfattar utvecklingen så här: "Relaterat till prisnivån i löpande priser kommer anslagsbelastningen att vara tämligen konstant fram till 2050. Relateras anslagsbelastningen till lönenivån i samhället kommer belastningen istället att sjunka i en jämn takt under hela den 50-åriga prognosperioden".
/ Ola Hellblom