Fjärde AP-fonden redovisar en avkastning på 6,9 procent för årets första halvår. Det motsvarar 34,6 miljarder kronor i resultat efter att 900 miljoner kr betalats in till det allmänna pensionssystemet.
Det förvaltade kapitalet uppgick till 533,3 miljarder per den sista juni.
De senaste tio åren har AP4 haft en årlig snittavkastning på 8,5 procent och sedan starten av AP-fonderna 2001 på 6,6 procent i genomsnittlig avkastning. Det är mer än dubbelt så mycket som den årliga ökningen av inkomstindex som landar på 2,9 procent under samma period.
AP4 har länge varit den mest framgångsrika av de fem AP-fonder som ingår i buffertfonden. Men under de senaste två åren har AP3 kommit ikapp och var vid årsskiftet aningen större i förvaltat kapital.
AP4 och AP3 samarbetar om att införa en modern molnbaserad portföljsystemslösning. Vd Niklas Ekvall beskriver det som en viktig och genomgripande förändring.
Buffertfondutredningen lämnade i juni sitt slutbetänkande kring den framtida organiseringen och moderniseringen av AP-fonderna. I utredningens direktiv låg att analysera en fusion av de Göteborgsbaserade AP-fonderna AP6 med AP2 och att analysera en bantning av de tre Stockholmsbaserade fonderna till att bli två.
Utredningens förslag, som gav två alternativ där ett innebar att AP 6 blir kvar till sin struktur men samlokaliseras, vilket skulle kunna vara enklare och billigare, snarare än att helt fusioneras in i AP2, vilket var det andra alternativet.
Förslagen är ute på remiss till mitten av oktober. Sen är det upp till riksdagen under nästa år att besluta om hur framtiden ska bli. Stalltipset är att AP6 uppgår i AP2 och att AP1 försvinner in i AP3 och AP4.
Det som bland annat talar för det senare är att AP3 och AP4 är större än AP1 och att deras samarbete kring en molnbaserad portföljsystemlösning gör dem mer kostnadseffektiva. Till saken hör att alla buffertfonderna tillfördes samma startkapital år 2001 och de som nu har fått pengarna att växa mest bör vara de som får bli kvar.
I Tord Gransbos buffertfondsutredning, sid 99, står det så här: "Kärnuppdraget för AP-fonderna är att generera avkastning till inkomstpensionssystemet. Det finns olika sätt att uppskatta den framtida potentialen, men ett enkelt och transparent sätt torde vara att utgå från historisk avkastning. För att vara robust bör avkastningsserien vara lång. AP-fonderna kan uppvisa avkastningsserier från 2001. Då startkapitalet var lika för Första till Fjärde AP-fonderna sammanfattar dagens nivå på fondkapitalet under perioden".
Det antyder att AP 1 ligger risigt till om man använder utredarens måttband. Och AP 2 behöver inte vara med i den tävlingen. Andra AP-fonden ska ligga i Göteborg, har politikerna bestämt för länge sedan. Men, ytterst är det en politisk fråga vilka som ska finnas kvar och vilka som ska bort.
/ Ola Hellblom och Mikael Nyman