4 sep 2024 17:14

Finska ungdomar vill minska pensionsförmåner – dags för generationskrig?

I Finland har ungdomssektorns organisationer presenterat ett förslag till reformer av pensionssystemet för att påverka pågående förhandlingar om förändringar av det finska pensionssystemet.

Unga i Finland känner ett minskande förtroende för pensionssystemet, på grund av svagare ekonomi, lågt födelseantal, sämre statsfinanser och ökade kostnader för åldrande.

Klimatförändringar, krig, och oro för framtida arbetsmarknadssituationer bidrar ytterligare till deras osäkerhet, vilket gör att de inte vill att pensionssystemet ska öka deras framtida bördor. Det skriver Mikko Kautto, verkställande direktör på Pensionsskyddscentralen.

Unga människor är de som längst kommer leva med konsekvenserna av de val som görs nu. Han går så långt som att leka med idén att ungas röster borde väga tyngre av denna anledning. Deras röst hörs ofta svagare eftersom äldre människor oftare sitter i beslutsfattande positioner, menar han.

De ungas reformförslag fokuserar främst på arbetspensionsindexet. Två huvudsakliga förändringar föreslås: en tidsbunden indexfrysning och en permanent försvagning av indexregeln. De föreslår att arbetspensionsindexet endast ska baseras på konsumentprisernas förändring, vilket skulle minska pensionsutgifterna men också sänka pensionsnivåerna.

Detta förslag är logiskt ur de ungas perspektiv, eftersom det skulle minska kostnaderna för deras generationer.

Ett annat av deras förslag är en tidsbunden frysning av indexet under åren 2027-2032, vilket skulle leda till en minskning av pensionernas realvärde och stora besparingar för pensionssystemet.

Besparingarna skulle investeras i en "generationsfond" för att minska framtida tryck på avgiftshöjningar. Denna frysning skulle dock påverka generationer födda mellan 1940 och 1965 negativt och skapa rättviseproblem mellan unga och äldre. Vems börda skulle väga tyngst?

Ytterligare förslag inkluderar att överföra finansieringsansvaret för pensionsrätter som tjänas in under studietiden från skattebetalarna till arbetspensionssystemet, vilket skulle förbättra statsfinanserna men försvaga pensionssystemets hållbarhet.

Ungdomsorganisationerna föreslår också att förkorta utbetalningen av efterlevandepensioner från tio till två år, vilket skulle påverka framtida änkor och änklingar, men inte ha en betydande ekonomisk effekt förrän på 2050-talet.

Förslagen innehåller också tankar som behöver ytterligare bearbetning, såsom idén om en generationsfond, anpassningsautomatik och ökade investeringsrisker.

Om pensionsreformens förhandlare i Finland kommer ta idéerna i beaktning återstår att se, men de kommer utan tvekan leda till debatt. De som står i begrepp att pensionera sig, eller kommer pensionera sig inom de närmsta åren, kommer inte vilja se de förändringar de unga vill ha.

De unga å sin sida vill inte se en framtid där deras pensioner reduceras till långt under vad den nuvarande pensionärsgruppen fått och till det lyckats ta sig in på bostadsmarknaden och kunnat glädjas åt en bra löneutveckling.

Fotnot: Finska Pensionsskyddscentralen är ett lagreglerat samarbetsorgan som arbetar för ett hållbart och tillförlitligt, rättvist och effektivt ordnat arbetspensionsskydd för såväl allmänna pensioner och tjänstepensioner, både privata och offentliga.

/ Sanna Sjögren