I morse kunde vi berätta att Patent och Marknadsdomstolen nu avkunnat dom i målet mellan Småspararguiden och Värdepappersbolaget Svensk Värdepappersservice.
Ekonomiskt blev domslutet positivt för de grävande journalisterna på Småspararguiden, Patrick Siegbahn och Andreas Runnemo. Domstolen bestämde nämligen att parterna själva fick hosta upp pengarna för rättegångskostnaderna, något som gjorde att de slipper betala 3,5 miljoner kr till motparten och "bara" stå för sina egna rättegångskostnader på 270 000 kr.
- Privat är jag förstås nöjd med att jag inte blir skyldig att betala rättegångskostnaderna för motparten, som hotade oss. Men på ett djupare plan oroar jag mig för hur vi fortsättningsvis ska kunna finansiera vår verksamhet, om vi nu förbjuds att använda resultatet av våra granskningar i marknadsföringen av böcker som vi ger ut, säger Patrick Siegbahn till Pensionsnyheterna.
Domstolen förbjuder nämligen Småspararguiden att använda texter som de publicerat helt eller i delar, när de marknadsför sina egna böcker.
Det inkluderar Småspararguidens mångåriga "skitlista" över de fonder som de bedömer som sämst på fondmarknaden, eftersom de efter granskningar befunnits dyra, dåliga och ibland både och.
Det här gör att möjligheter till intäkter från andra verksamheter, till exempel marknadsföring och försäljning av böcker med stöd i vad man kommit fram till när man skapat skitlistan, inte får användas. Detta eftersom det kan strida mot marknadsföringsreglerna.
Som Pensionsnyheterna uppfattar saken är det nästintill fritt fram att publicera journalistiska artiklar om till exempel hur aktörer på den finansiella marknaden agerat i olika situationer om det ryms inom grundlagens regler om yttrandefrihet och tryckfrihet.
Här bör man även undvika att skriva sådant som kan uppfattas som förtal. Men så snart man försöker kränga andra produkter vid sidan av detta med stöd i egen journalistik så kan det innebära "otillbörlig marknadsföring" gentemot konkurrenter.
Konflikten mellan å ena sidan marknadsföringslagstiftningen och den journalistiska verksamheten kommer att skärpa den här konflikten framöver.
I grund och botten handlar den om ett skifte som kom i samband med att tidningar började använda sig av internetpubliceringar på webben.
I barndomen var många tidningar så stolta över att man kunde publicera sina tidningar direkt på webben och därmed nå många läsare. Problemet var bara att min inte insåg att man inte säkerställt att kunderna hade lust att betala för prenumerationer.
Annonsintäkter som tidigare genererade höga intäkter i till exempel dagstidningarna som trycktes på papper minskade kraftigt. Man hoppades då på att intäkter skulle komma via bannerannonser, något som blev en dyrköpt läxa världen över.
En dollar i annonsintäkt från papperstidning ersattes av bannerannonser som gav en cent, alltså en hundradel i intäkt, konstaterade man tidigt i U.S.A.
Det här ledde till ett behov av att skapa sidointäkter och vips började nyhetssajterna att blinka fram annonser och gradering av materialet, där vissa delar krävde och kräver inloggning och prenumerationer.
På den gamla tiden var tidningsläsare vana att betala via prenumerationer och då gick det att finansiera stora redaktioner.
I en tid när nyheterna i stor utsträckning blivit gratis och där det är sociala mediejättar drar in pengarna, utan några journalistiska ambitioner eller redaktioner, måste man hitta alternativa intäkter för att överleva.
Det blir nu Småspararguidens tuffa uppgift att komma på hur det ska gå till. Att få landets alla småsparare och privatpersoner att på bred front prenumerera på Småspararguiden har visat sig svårt, även om man varit lyckosam emellanåt i egen fundraising från sina följare som ställt upp och donerat. Men i liten omfattning. Det är inget som kan betala Småspararguidens stora och krävande granskningar av fond- och finansmarknaden.
Med dagens dom ser det ut som att finansiering via försäljning av kringtjänster inte är tillåtet om marknadsföringen inte får hämta luften från egen journalistik ser det mörkt ut.
Det gäller för övrigt inte bara Småspararguiden, domen kan få även andra publicister att fundera en och två gånger om man verkligen kan marknadsföra resultat som tagits fram journalistiskt men som kan stå i strid med reglerna för marknadsföring.
Återstår att se om domen nu kommer att överklagas och om det då blir tydligt var gränserna går för vad man får skriva i en tidning och i en annons för egna produkter utan att råka illa ut.