30 sep 2024 18:04

ISF ska analysera vad piskan med höjda åldersgränser betytt för längre arbetsliv

Inspektionen for socialförsäkringen (ISF) ska inleda en analys av den andra höjningen av åldersgränser i pensionssystemet som trädde i kraft 2023. Man vill veta vad den piskan haft för betydelse för senare pensionering. Detta på uppdrag av regeringen som önskat det i myndighetens regleringsbrev.

Från och med 1 januari 2023 höjdes minimiåldern för den allmänna inkomstgrundade pensionen från 62 år till 63 år.

Samtidigt höjdes då LAS-gränsen från 68 till 69 år. Även åldern for grundskyddet höjdes från 65 år till 66 år.
ISF ska undersöka hur försörjningen av de direkt berörda årskullarna förändras, men aven om andra årskullar påverkas. ISF ska också undersöka om normen att gå i pension vid 65 år har påverkats.

"Syftet med granskningen ar att utvärdera den andra höjningen av pensionsrelaterade åldersgränser. För att utvärdera reformen kommer vi att undersöka förändringar över tid i försörjningsmönster för de berörda åldersgrupperna, men även för andra åldersgrupper för att se om de också påverkas av reformen”, skriver Eva-Lo Ighe, generaldirektör för ISF i ett beslut som man nu skickat till regeringen.

Det har mottagits av Helena Kristiansson-Torp på socialdepartementet, som i förra veckan utnämndes till sakkunnig i utredningen om ändrade pensionsavgifter. Den utredningen kan ha anledning att titta på vad ISF kommer fram till. Om det visar sig att lagstiftarens piska med höjda gränser för uttag gör att människor går senare i pension, kanske det inte behövs höjda pensionsavgifter för att höja pensionerna.

Resultatet av analysen ska redovisas senast den 15 december 2025.