31 okt 2024 17:29

Första AP-fonden vill inte dela lokaler med de andra fonderna – risk för skvaller

Första AP-fonden sväljer många av Buffertfondutredningens förslag, till exempel de minskade styrelserna, högre kunskapskrav på styrelseledamöter och sekretesskrav på jobbansökningar till vd-jobb.

När det gäller sammanslagningar av fonder så är man övergripande positiv eftersom det kan skapas kostnadsfördelar i större organisationer, men oroas över att det kan bli kostsamt att genomföra och kommer att ta tid.

"Större organisationer skulle till exempel kunna minska risker för personberoenden och möjliggöra mer specialiserade roller, vilket kan höja potentiell avkastning genom att utveckla och attrahera särskild kompetens. AP1 delar utredarens bedömning att det finns olika möjliga vägar till färre fonder med olika potentiella för- och nackdelar för förväntad avkastningspåverkan, kostnader, riskprofil och tidsåtgång. AP1 delar också utredarens syn att det sannolikt finns skalfördelar av att gå till färre fonder, samt att dessa är begränsade givet nuvarande investeringsstrategier och främst kan realiseras över tid."

Första AP-fonden tycker att det skulle kunna vara intressant att ha mer specialiserade uppgifter bland de olika fonderna i buffertfondsystemet och menar att det kan vara positivt för avkastningen. Det är dock inget som utredningen lämnar några skarpa lagförslag om men AP 1 välkomnar en sådan diskussion och skriver:

"Grundtanken med att ge fonderna olika mandat och uppdrag vore att kraftsamla resurser och kompetens inom ett visst område i separata organisationer istället för att de fyra buffertfonderna har varsin grupp som sysslar med liknande strategier inom samma tillgångsslag, men inte på egen hand når samma resultat. Som fördelar med specialisering har i tidigare utredningar framförts att avkastningen efter kostnader för systemet kan bli högre (…). Specialisering har föreslagits kunna uppnås genom skilda lagstadgade investeringsriktlinjer eller att en "beställarnämnd" ger olika uppdrag till olika enheter utifrån inkomstpensionssystemets krav och behov."

Den "beställarnämnd" som man här nämner var en del i Mats Langensjös utredning från 2012 om AP-fonderna där han ville se en tydlig huvudman som gav de olika fonderna sina uppdrag, snarare än att de som idag själva ska bestämma mål för sin verksamhet, ett förslag som aldrig realiserades.

Utredare Tord Gransbo föreslog att man kunde samlokalisera fonder och dela på till exempel administrativa tjänster, i syfte att sänka kostnaderna. Det är något som Första AP-fonden direkt avstyrker eftersom det kan komma att skvallras mellan medarbetare från olika fonder som delar lokaler och skriver:

"Fonderna är var för sig stora aktörer, inte minst på den svenska noterade marknaden. Det innebär att fonderna ofta hanterar insiderinformation. Det finns ett omfattande regelverk kring hantering av insiderinformation (marknadsmissbruksförordningen (EU) nr 596/2014) med flera lagar där krav ställs på att insiderinformation inte ska spridas i onödan. Vid samlokalisering blir upprätthållande av dessa regler särskilt svåra att efterleva", skriver AP 1.

Frågan om Första AP-fondens egna framtid berör AP 1 endast ytligt. Man försöker definitivt inte framhålla några egna specifika kvaliteter, vilket kan vara naturligt eftersom man presterat sämre än de andra Stockholmsfonderna AP 3 och AP 4 som båda har haft betydligt högre avkastning över tid och därmed har betydligt större fondkapital. Istället påpekar man ödmjukt att det är upp till regeringen att bestämma vilken av Stockholmsfonderna som ska konsolideras in i någon av de andra och skriver:

"AP1 instämmer i att regeringen bör avgöra vilka fonder som ska förändras och på vilket sätt. AP1 anser att eventuella genomförandekommittéer och deras uppgifter ska utformas på ett sätt som är förenligt med ett tydligt ansvarsutkrävande av berörda fondstyrelser och ledande befattningshavare", vilket kan tolkas som att domaren dömer och inte ska ifrågasättas.