11 nov 2024 18:48

Forskare: Avskaffa statsskatten och höj skatten på tjänstepensionerna

Den statliga skatten gör att människor inte jobbar fler timmar och alltså inte ökar arbetsutbudet. Det gör att tillväxten inte optimeras. Det vill de två forskarna professor Daniel Waldenström, och Jacob Lundberg vid Institutet för Näringslivsforskning råda bot på.

De vill därför ta bort hela den statliga inkomstskatten som varje år inbringar 64 miljarder kr. De påpekar i en artikel på DN Debatt idag att se svenska marginalskatterna, trots sänkningar under senare år, fortfarande är höga i ett internationellt perspektiv och skriver:

"Räknar man samman inkomstskatt, arbetsgivaravgifter, och skatter på konsumtion är marginalskatten på höga 72 procent inräknat jobbskatteavdragets utfasning, vilket är högst i EU. Efter årsskiftet kommer Sverige att hamna på en delad tredjeplats", skriver de i artikeln.

De föreslår att man i ett drastiskt grepp tar bort den statliga skatten och finansierar en sådan lättnad med att slopa rot- och rutavdragen, höja avkastningsskatten på pensionssparande, och genom att höja den särskilda (lägre) löneskatten på pensionssparande.

Ytterligare en pensionsrelaterad statlig kostnad åker med, genom att man också avskaffar pensionsrätt för studiebidrag. Totalt ska dessa pensionsåtstramningar svara för nästan hälften, 29 miljarder, av de 64 miljarder som krävs för att göra reformen neutral för statskassan.

Den andra halvan ska komma ifrån sänkta ränteavdrag på lån, avskaffad skattereduktion för grön teknik, tänk solfångare, och slopad "expertskatt".

Att tjänstepensionerna får dra en så stor del av lasset förklarar forskarna med att "tjänstepensionerna är skattegynnade utan rimliga skäl". Här vill de två se en höjd avkastningsskatt på pensionssparandet, från 15 till 30 procent.

De diskuterar även fördelningseffekterna av den föreslagna skattereformen och skriver:

"Vårt förslag ger definitionsmässigt sänkt skatt för den miljon svenskar som har högst förvärvsinkomst under ett år. Vårt finansieringspaket träffar främst höginkomsttagare. Det är de som gör de största rut- och rotavdragen, är utländska experter, löneväxlar, har större pensionstillgångar och högre bostadslån."

De avslutar artikeln med att nämna att deras reformförslag "syftar därför till att förbättra mixen av skatter snarare än deras övergripande nivå. Eller för att prata med Pippi Långstrump: ”Om man har väldigt höga skatter måste man också ha väldigt effektiva skatter".

Återstår att se om de hittar något stöd för sin föreslagna reform. Regeringen har ju i budgeten bestämt sig för att skattegynna sparande i ISK och kapitalförsäkringar genom att införa skattefria belopp på 150 000 kr och nästa år med lika mycket till. Kan regeringen ändra sig på de punkterna, tro?