20 nov 2024 17:19

Svenskt Näringsliv: Utan invandring försämras företagens kompetensförsörjning

venskt Näringsliv kritiserar påståendet att var femte arbetskraftsinvandrare från tredje land (land utanför EU/EES) saknar inkomst.

Påståendet som fått vingar i debatten bygger på "skakig vetenskaplig grund", hävdar Amelie Berg, som är policyexpert på Svenskt Näringsliv i ett inlägg på organisationens hemsida.

Ursprungligen kommer påståendet från rapporten Arbetskraftinvandring från tredje land (Delmi 2024:6) som publicerades i september.

Amelie Berg pekar på att de resultat som har väckt störst medialt intresse är uppgiften om att en femtedel av arbetskraftsinvandrarna saknade registrerade förvärvsinkomster efter invandringen till Sverige.

Hon hänvisar till tidningsrubriker som "Invandrande för jobb – saknar inkomster" och "En femtedel saknar inkomster" och ställer sig frågan om uppgiften verkligen stämmer.

Hon hänvisar bland annat till att forskarna i rapporten själva påpekar att de kan ha överskattat omfattningen av problemet med bristande förvärvsinkomster, eftersom en del av de som ingår i studien kan ha lämnat Sverige året efter att de invandrat till Sverige.

Hon redovisar ytterligare några saker som hon menar gör det osäkert om man kan hävda att en femtedel saknar förvärvsinkomst, bland annat:

• Delmis analys bygger på data som är minst åtta år gamla. Mer aktuella data från Riksrevisionen visar att andelen arbetskraftsinvandrare utan registrerad arbetsinkomst har minskat avsevärt över tid.

• Många arbetskraftsinvandrare kan ha hunnit återvända till sina hemländer men fortfarande varit folkbokförda i Sverige. I praktiken innebär detta att andelen arbetskraftsinvandrare utan arbetsinkomst överskattas.

• Rapporten utgår från en population som har beviljats tillstånd av arbetsmarknadsskäl. Det innebär att inte bara arbetstagare utan även företagare, gästforskare, deltagare i internationellt utbyte, praktikanter, idrottsutövare och volontärer ingår i beräkningarna.

Det var i november förra året som det höjda försörjningskravet på arbetskraftsinvandrare från tredje land infördes. Det innebär att det krävs en lön på minst 80 procent av medianlönen för att en sökande ska beviljas arbetstillstånd. Sedan dess har antalet avslag ökat och Svenskt Näringsliv oroar sig för vilka effekter det här kommer att få för företagens möjlighet till kompetensförsörjning.

"I nästa steg, när regeringens förslag att höja lönegolvet till 100 procent av medianlönen blir verklighet, kommer kompetensförsörjningen för svenska företag avsevärt att försämras", skriver Amelie Berg.

Amelie Berg har tidigare riktat kritik mot Migrationsverkets analys av effekterna av ytterligare en höjning av lönegolvet, där myndigheten menar att höjningen enbart får en mindre påverkan.

Migrationsverket konstaterar i sin analys att det under 2023 var 4 500 sökanden som beviljades arbetstillstånd som hade en lön mellan 80 och 100 procent av medianlönen.

Svenskt Näringsliv menar att många av dessa medarbetare är nödvändiga för svenska företag och att fler än hälften har högskoleutbildning, en grupp som regeringen sagt sig vilja locka till Sverige.

Amelie Berg är också kritisk mot att analysen endast beräknat antalet individer som inte kommer att få arbetstillstånd när lönekravet höjs. I stället borde man fundera över hur stor förlusten av kompetens blir.

Amelie Berg skriver:

"Det faktum att ytterligare 4 500 personer kommer att drabbas av ett medianlönekrav i förhållande till antalet ansökningar kommer att försämra kompetensförsörjningen för i princip alla branscher. Ett medianlönekrav kommer att leda till samhällsekonomiska förluster. Arbetskraftsinvandrares bidrag till BNP skulle minska med 16 miljarder kronor och skatteintäkterna med fem miljarder kronor. Att förenkla konsekvenserna till att det subjektivt sett handlar om ett lågt antal medarbetare och en mindre påverkan är därför enkelspårigt och problematiskt."

Det är svårt att inte hålla med Svenskt Näringsliv. Ska vi klara nu- och framtidens utmaningar med en åldrande befolkning behöver vi fler som arbetar inte färre. Detta när barnafödandet samtidigt sjunkit till rekordlåga nivåer. Vilka ska då med sina pensionsavgifter finansiera det växande antalet långlivade pensionärer, undrar Pensionsnyheterna.

/ Mats Wester