Årskullarna som är födda före 1938 har i genomsnitt fått 700 000 kronor mer i pension än vad de har betalat in i pensionsavgifter, räknat i dagens penningvärde.
Det motsvarar 13 procent mer än vad de har betalat in till pensionssystemet. Alla årskullar födda 1938 eller senare har i snitt betalat in 8 procent mer i avgifter än vad de har fått ut i pension. Det har nationalekonomen Jacob Lundberg räknat ut.
Förklaringen till denna orättvisa ligger i vårt tidigare pensionssystem som infördes 1960 och avvecklades 2002.
Det byggde på en allmän folkpension som var lika för alla och en inkomstgrundad tjänstepension, ATP. En full ATP-pension bestod av 60 procent av genomsnittslönen under de 15 bästa inkomståren. Men ATP gjorde att de äldre årskullarna blev kraftigt överkompenserade och redan på 1980-talet stod det klart att ATP-systemet inte var finansiellt hållbart.
Det ersattes därför av det nuvarande pensionssystemet som beslutades 1994 och infördes 1999.
Nationalekonomen Jacob Lundberg, som är verksam vid Institutet för näringslivsforskning (IFN), har jämfört vad olika årskullar har betalat in i pensionsavgifter och vad de har fått ut i pension.
Den första årskull som fick ATP-pension var födda 1896 och årskullarna födda före 1938 blev systemets stora vinnare, medan alla senare årskullar är förlorare.
Denna generationssnedvridning motsvarar mycket stora belopp. Enligt Jacob Lundbergs beräkningar har de som är födda före 1938 fått 700 000 kronor mer i pension, i dagens penningvärde, än vad de som är födda senare har fått på grund av ATP-systemet.
Nu har de flesta som är födda före 1938 avlidit, men det finns fortsatt nästan 200 000 personer som tillhör denna ur pensionssynpunkt gynnade generation.
ATP avvecklades 2002, men genom övergångsordningar betalades det ut ATP-pensioner fram till 2017.
Om man ska vara cynisk, så är det yngre generationer som har betalat överkompensationen till de äldsta pensionärerna genom att de har betalat in mer i pensionsavgifter än vad de får ut i allmän pension.
Men nu har det nuvarande pensionssystemet byggt upp betydande överskott på omkring 1 200 miljarder kronor, som dessa missgynnade årskullar kan komma att få del av genom införande av en gas i systemet. Det utreds i regeringskansliet för närvarande och diskuteras i Pensionsgruppen, vilket Pensionsnyheterna berättade om igår.
/ Ola Hellblom