NYHETSARKIVET
3 dec 2024 17:21
Var femte anställd vill förändra sin arbetstid
Sju procent av alla anställda mellan 20 och 64 år vill öka sin arbetstid och hälften av dem är deltidsanställda i dag och de vill öka arbetstiden från de 25 timmar de i genomsnitt arbetar i dag till nästan 37 timmar. Men det finns också heltidsanställda som säger att de vill öka sin arbetstid. Det framgår av en ny rapport från SCB:s Arbetskraftsundersökningar som presenteras i dag.
Av undersökningen framgår att det finns 271 500 anställda som både vill och kan arbeta mer än idag. Många av de som på det här sättet är undersysselsatta finns i tjänstesektorn i branscher som utbildning, vård och omsorg och hotell och restaurang.
Och det är inte bara i dag som de undersysselsatta tvingas leva med lägre ekonomisk standard än de skulle vilja och kunna. Att vara undersysselsatt får också stor påverkan på den framtida pensionen. Ur samhällsekonomisk synpunkt är det förstås också viktigt att så många som möjligt är med och bidrar både till den egna pensionen och till pensionssystemet som helhet och andra välfärdssystem.
Men det är inte alla anställda som är sugna på att jobba fler timmar. Elva procent av de som har jobb skulle i stället vilja dra ned på arbetstiden, vilket motsvarar 511 000 personer. Föga överraskande är det främst heltidsanställda som vill jobba färre timmar.
Rapporten från SCB visar att anställda i Sverige arbetar mindre än EU-genomsnittet, men ändå mer än anställda i våra nordiska grannländer. Samtidigt har Sverige högre sysselsättningsgrad än de flesta andra länder i EU. Sammantaget innebär det här att Sverige har högt antal arbetade timmar per capita jämfört med andra länder. Vi är alltså fler som jobbar och det kompenserar ur det perspektivet delvis för att den genomsnittliga arbetstiden är lite kortare än snittet.
Enligt SCB har sysselsättningsgraden i Sverige ökat från 77,7 procent år 2005 till 82,6 procent under 2023. Andelen sysselsatta har ökat mest bland kvinnor, men fortfarande arbetar en större andel av männen.
/ Mats Wester
Av undersökningen framgår att det finns 271 500 anställda som både vill och kan arbeta mer än idag. Många av de som på det här sättet är undersysselsatta finns i tjänstesektorn i branscher som utbildning, vård och omsorg och hotell och restaurang.
Och det är inte bara i dag som de undersysselsatta tvingas leva med lägre ekonomisk standard än de skulle vilja och kunna. Att vara undersysselsatt får också stor påverkan på den framtida pensionen. Ur samhällsekonomisk synpunkt är det förstås också viktigt att så många som möjligt är med och bidrar både till den egna pensionen och till pensionssystemet som helhet och andra välfärdssystem.
Men det är inte alla anställda som är sugna på att jobba fler timmar. Elva procent av de som har jobb skulle i stället vilja dra ned på arbetstiden, vilket motsvarar 511 000 personer. Föga överraskande är det främst heltidsanställda som vill jobba färre timmar.
Rapporten från SCB visar att anställda i Sverige arbetar mindre än EU-genomsnittet, men ändå mer än anställda i våra nordiska grannländer. Samtidigt har Sverige högre sysselsättningsgrad än de flesta andra länder i EU. Sammantaget innebär det här att Sverige har högt antal arbetade timmar per capita jämfört med andra länder. Vi är alltså fler som jobbar och det kompenserar ur det perspektivet delvis för att den genomsnittliga arbetstiden är lite kortare än snittet.
Enligt SCB har sysselsättningsgraden i Sverige ökat från 77,7 procent år 2005 till 82,6 procent under 2023. Andelen sysselsatta har ökat mest bland kvinnor, men fortfarande arbetar en större andel av männen.
/ Mats Wester
Pensionsnyheterna i Sverige AB
Rapsgatan 1
118 61 Stockholm
info@pensionsnyheterna.se
www.pensionsnyheterna.se
Orgnr: 559339-5907
118 61 Stockholm
info@pensionsnyheterna.se
www.pensionsnyheterna.se
Orgnr: 559339-5907