Under 2022 betalades det in 42 miljarder kronor i sjukförsäkringsavgift. Den utgör 3,55 procent av den samlade arbetsgivaravgiften och ska finansiera årliga utbetalningar av sjukpenning som Försäkringskassan gör. De utbetalningarna uppgick till 38 miljarder för 2022.
Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har i sin senaste rapport "Vem tar del av sjukpenningen och hur fördelas kostnaden" analyserat detta för perioden 2003-2022. En slutsats i rapporten är att statens intäkter från sjukförsäkringsavgiften inte är öronmärkt för utbetalning av sjukpenning, utan det finansieras uteslutande genom att fördela statens alla skatteinkomster över statsbudgeten.
Men staten har under hela den 20-åriga perioden haft samlade överskott från sjukförsäkringsavgiften i relation till utbetalad sjukpenning på omkring 80 miljarder. Tittar man på den faktiska finansieringen av sjukpenning, så stod höginkomsttagare 2022 för 40 procent av inbetalade avgifter och sammantaget finansierar män 60 procent och kvinnor 40 procent av avgifterna. Det beror på att män har högre inkomster.
"Sjukpenningen omfördelar inkomster från höginkomsttagare till låginkomsttagare och från män till kvinnor", konstaterar ISF i rapporten.
Under 2022 utbetalades det 24 miljarder i sjukpenning till kvinnor och 14 miljarder till män. Under de senaste 20 åren har skillnaden har varit ungefär lika stor mellan män och kvinnor. Detta beror på att kvinnor under 2022 hade 70 procent fler sjukdagar än män. Den genomsnittliga sjukpenningen låg på 8 745 kronor för kvinnor och 5 059 kronor för män.
2022 höjdes taket i sjukpenningen från 8 till 10 prisbasbelopp. Trots den höjningen så har höginkomsttagare lägre utbetalningar av sjukpenning än övriga inkomstgrupper. Det beror på att höginkomsttagare trots högre ersättning har betydligt färre sjukdagar. Så ur ett budgetperspektiv så bär höginkomsttagare en stor del av sjukpenningens finansiering.