11 mar 2025 17:34

En satsad krona på att minska felaktiga utbetalningar ger 8 kr tillbaka

Inom pensionsområdet beräknas felaktiga utbetalningar och bidragsbrott uppgå till cirka 1,3 miljarder kronor om året.

Pensionsmyndigheten har genomfört flera insatser som bidragit till minskade fel. För att kunna arbeta ännu mer effektivt efterfrågar nu Pensionsmyndigheten flera åtgärder och regeländringar.

Pensionsmyndigheten ser framför sig möjligheten att i likhet med Skatteverket erbjuda förtryckta blanketter för till exempel ansökan om bostadstillägg, något som kan bidra till färre fel och minska risker för bidragsbrott.

Under 2024 betalade Pensionsmyndigheten ut den närmast ofantliga summan 455 miljarder kronor i pensioner och förmåner till 2,3 miljoner pensionärer. Myndigheten har krävt tillbaka 227 miljoner kronor och stoppat framtida felaktiga utbetalningar på 612 miljoner kronor, totalt 840 miljoner kronor under 2024. Det är en ökning med 28 procent sedan 2023.

Värt att ha i minnet är att det återvunna beloppet motsvarar 0,05 procent av det utbetalda beloppet, men eftersom det handlar om stora tal blir det många miljoner kr, inte minst om det också leder till att man kan stoppa framtida felutbetalningar.

"Vi har genomfört flera insatser som minskar antalet felaktiga utbetalningar, framförallt effektivare handläggning. Varje investerad krona i kontrollverksamheten ger tillbaka drygt 8 kronor i upptäckta felaktiga utbetalningar. En handläggares arbete leder i genomsnitt till 4,5 miljoner kronor i återkrav och 16,5 miljoner kronor i stoppade utbetalningar, totalt 21 miljoner kronor", säger Pensionsmyndighetens generaldirektör Anna Pettersson Westerberg.

Under året har flera åtgärder genomförts för att pensionärerna ska få lättare att göra rätt för att på så sätt minska de felaktiga utbetalningarna. Det har skett, genom en mängd instanser, satsningar inom handläggning, IT-utveckling, informationsgivning, utveckling av webbtjänster, samverkan med andra aktörer och analyser.

Pensionsmyndigheten har identifierat en rad åtgärder som behövs för ett ännu mer effektivt arbete mot felaktiga utbetalningar från pensionssystemet.

"Vi behöver fler förifyllda uppgifter som minskar risken för felaktiga utbetalningar på samma sätt som i deklarationsblanketten. Det skulle begränsa utrymmet som finns idag att göra fel eller begå brott. Det skulle också underlätta för pensionärer vid ansökan av exempelvis bostadstillägg som kräver ett 30-tal uppgifter om inkomst, boende och förmögenhet", säger Anna Pettersson Westerberg.

Myndigheten har analyserat behovet av vissa regeländringar som ger förutsättningar att hämta in fler uppgifter för automatiserade omräkningar, vilka redovisas i Pensionsmyndighetens återrapportering av regleringsbrevet 2024. Dessutom vill man ha förenklade regler för bostadstillägget, något som även Insektionen för Socialförsäkringen ISF, efterlyst.

Man hoppas även få till ett automatiserat informationsutbyte mellan länder. Därför bör möjligheterna till ett mer automatiserat utbyte av uppgifter inom EU, EES och Schweiz främjas.

En förstudie för digitalt utbyte i Norden visar
hur samarbete kring de nationella informationstjänsterna länderna emellan kan motverka bidragsbedrägerier ytterligare.