13 mar 2025 16:20

Långläsning: Därför bröt Pensionsmyndigheten mot lagen om aktsamhet enligt FI

Finansinspektionen konstaterar i sitt sanktionsbeslut mot Pensionsmyndigheten från igår att myndigheten brutit mot bestämmelserna i lagen om Pensionsmyndighetens verksamhet i premiepensionssystemet om aktsamhet i investeringar. Dessa brott kan inte klassas som ringa eller ursäktliga och därför får Pensionsmyndigheten en anmärkning.

I slutet av oktober 2024 skrev Pensionsmyndigheten ett svar på FI:s preliminära skrivningar, i en så kallad avstämningsskrivelse. Där höll man inte med om att man varit oaktsam och skrev i en delvis sekretessbelagd inlaga som Pensionsnyheterna fått ut följande:

"Sammantaget är Pensionsmyndigheten av den uppfattningen att investeringen i
Heimstaden Bostad AB skett på ett aktsamt sätt. Om Finansinspektionen ändå bedömer att investeringen i sig inte skett på ett aktsamt sätt bör det beaktas att Pensionsmyndighetens totala portfölj i den traditionella försäkringen med hög säkerhet kan infria de garanterade åtagandena gentemot pensionärerna (se prop. 2015/16:9 s. 255 f.)."

Och om FI skulle stå fast i sin preliminära bedömning la Pensionsmyndigheten även till att man gjorde investeringen för att diversifiera portföljen och skrev:

"Med hänsyn taget till syftet med investeringen och att Pensionsmyndigheten inte har
riskerat de garanterade åtagandena gentemot pensionärerna, samt att investeringar i
liknande tillgångar görs av andra försäkringsverksamheter som lyder under samma
regelverk, bör överträdelsen därmed i vart fall anses som ringa eller ursäktlig."

FI:s beslut visar att man inte tyckte att det var varken ringa eller ursäktligt.

Huvudansvarig för besluten att investera i Heimstaden Bostad var Finansinspektionens nuvarande generaldirektör Daniel Barr, som var GD för Pensionsmyndigheten under perioden då investeringarna gjordes.

Han har dock inga tankar om att avgå från sin nuvarande post.

“Det är ett viktigt och spännande uppdrag, som jag ser fram emot att fortsätta”, säger han i en kommentar från igår.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) har enligt uppgift i Affärsvärlden sagt "Vi ska analysera FI:s kritik".

Så här ser sammanfattningen av FI:s sanktionsbeslut ut:

"Enligt den lagbestämmelse om riskkontroll som gäller för Pensionsmyndighetens investeringsverksamhet (3 kap. 5 § lagen [2017:230] om Pensionsmyndighetens försäkringsverksamhet i premiepensionssystemet) får myndigheten bara investera i tillgångar vars risker myndigheten kan identifiera och hantera. Pensionsmyndigheten har under den aktuella perioden investerat drygt 2 500 miljoner kronor i Heimstaden Bostad AB. Finansinspektionens undersökning visar att bolagsordningen i Heimstaden Bostad AB och de aktieägaravtal som Pensionsmyndigheten har ingått ger upphov till en förhöjd risk för att de medel som Pensionsmyndigheten har investerat i Heimstaden Bostad AB går helt eller delvis förlorade. Det handlar bland annat om skillnader i incitament och inflytande mellan ägarna, avtalat pris på aktier och skyldighet att återinvestera medel i bolaget."

FI har undersökt om det finns en risk att Pensionsmyndighetens investeringar i Heimstaden Bostad på totalt 2 507 Mkr kan gå förlorade och om så är fallet om myndigheten har uppfyllt bestämmelserna om riskkontroll enligt lagen. Undersökningen visar att det finns en uppenbar sådan risk och att Pensionsmyndigheten har mycket små möjligheter att bli av med sina aktier i Heimstaden Bostad före 2045 och att myndigheten inte har något inflytande över vad som sker i bolaget.

Investeringen i Heimstaden Bostad är den första investering som Pensionsmyndigheten har gjort i ett onoterat bolag. För att kunna göra den måste bolaget ändra i sin investeringspolicy, vilket skedde i augusti 2020.

Den 11 mars 2021 beslutade så myndigheten att investera 1 miljard kronor i B-aktier i Heimstaden Bostad och anslöt sig till aktieägaravtalet. Sedan gjordes ytterligare tre investeringar på sammanlagt 1 507 Mkr. Enligt myndighetens årsredovisning för 2023 hade värdet på dessa investeringar då skrivits ned med 15 procent.

Men det stora problemet med denna miljardinvestering är inte att den har sjunkit i värde, utan att Pensionsmyndigheten inte kan komma ur investeringen förrän 2045 enligt aktieägaravtalet och att myndigheten inte har något inflytande över vilka investeringar eller andra beslut som tas i Heimstaden Bostad.

Nuvarande aktieägaravtal gäller fram till 31 december 2047 och kan bara ändras vid samtycke mellan ägarna av minst 90 procent av stamaktierna.

Pensionsmyndigheten äger bara B-aktier och hela inflytandet över Heimstaden Bostad ligger hos Heimstaden Invest, som är ett dotterföretag till Fredensborg AS, som ägs av norrmannen Ivar Tollefsen.

Han har skapat ett komplicerat aktieägaravtal som ger Heimstaden Invest stora fördelar framför de institutionella ägarna. Avtalet innebär bland annat att Pensionsmyndigheten måste återinvestera utdelning i nya B-aktier och att priset för varje B-aktie är 2 000 kronor vid framtida nyemissioner oavsett aktiernas verkliga värde.

Enligt aktieägaravtalet måste en ägare som vill sälja aktier först erbjuda dessa till övriga ägare. Om aktier ska säljas till en tredje part får det endast ske till en part som uppfyller vissa krav och att den nya parten ansluter till det ofördelaktiga aktieägaravtalet. Rätten att annars avyttra innehav i Heimstaden Bostad inträder inte förrän 2045.

En annan nackdel med Pensionsmyndighetens B-aktier är att A-aktier har företräde när det gäller utdelning, att eventuell utdelning ska återinvesteras i nya B-aktier, som alltid har priset 2 000 kronor per aktie.

För att utdelning ska kunna ske får inte Heimstadenkoncernens belåningsgrad överstiga 65 procent av marknadsvärdet på koncernens fastigheter och att stamaktiernas värde är minst 35 procent av det samlade värdet av stamaktierna och B-aktierna.

Innan Pensionsmyndigheten gjorde sin första investering i Heimstaden anlitades en advokatbyrå för att analysera aktieägaravtalet och ett konsultföretag som gjorde en due diligence av bolaget.

I sina rapporter varnade de för att Heimstaden Invest genom aktieägaravtalet och bolagsordningen hade fördelar framför övriga ägare. Men Pensionsmyndigheten ansåg att riskerna var hanterbara och att man ville ha en långsiktig fastighetsinvestering i den traditionella försäkringen inom premiepensionen.

Finansinspektionens granskning kommer fram till att Pensionsmyndigheten har underskattat dessa risker och att deras riskkontroll av investeringen inte varit tillräcklig för att uppfylla lagens krav.

Frågan är bara om generaldirektörer måste ha så lågt förtroende för sina medarbetare att de inte kan låta dem bereda ett ärende inför beslut utan, att GD själv har gjort hela jobbet en gång till, för att se till att medarbetarna tänkt fel.

/ Ola Hellblom