18 mar 2025 16:51

Stor osäkerhet om besparingar vid sammanläggning av AP-fonder

Nu har regeringen lagt fram propositionen om "Effektivisering av förvaltningen av buffertkapitalet".

Här står bland annat att kostnadsbesparingarna för införlivandet av AP6 i AP2 i Göteborg beräknas till 50 Mkr per år och att kostnadsbesparingarna för nedläggningen av AP1 i Stockholm beräknas till cirka 350 Mkr per år.

Samtidigt beräknas engångskostnaderna för sammanslagningen av AP6 med AP2 att bli 100 Mkr och att nedläggningen av AP1 och överföringen av den fondens tillgångar i lika delar till AP3 och AP4 kan komma att kosta 165-400 Mkr.

Det råder stor osäkerhet om både vilka synergivinster och vilka kostnader det kommer att bli när två AP-fonder läggs ned från 1 januari 2026.

Regeringen har valt att behålla utredare Tord Gransbos beräkningar i propositionen. Men det ser lite märkligt ut att kostnadsbesparingen skulle kunna bli så stor som 350 Mkr per år genom att lägga ned AP1. Den fonden har rörelsekostnader på 250 Mkr per år, varav personalkostnader utgör 150 Mkr.

AP6 har rörelsekostnader på 100 Mkr per år, varav 80 Mkr i personalkostnader, så här ser den beräknade kostnadsbesparingen på 50 Mkr per år mer rimlig ut.

Av propositionen framgår att ett annat stort osäkerhetsmoment vid reduktionen av antalet AP-fonder är i vilken mån som det kommer gå att överföra nuvarande tillgångar i AP6 till AP2 och motsvarande vad gäller överföringen av AP1:s tillgångar till AP3 och AP4 innan årsskiftet.

Därför har det införts en möjlighet för styrelserna i de berörda AP-fonderna att besluta om att vissa tillgångar kan förvaltas avskilt från övriga tillgångar i så kallade avvecklingsportföljer.

Det förväntas att ganska många av AP6:s onoterade tillgångar kan hamna där och ansvaret för den förvaltningen hamnar hos AP2 medan AP4 får ansvaret för att förvalta avvecklingsportföljen från AP1.

I propositionen föreslås några andra lagändringar, som att AP2 ska få ha 50 procent av sitt förvaltade kapital i illikvida tillgångar fram till 2036 mot nuvarande gräns på 40 procent.

Även för AP3 och AP4 höjs gränsen för illikvida tillgångar från 40 till 45 procent. Det kan tyckas onödigt när AP-fonderna ligger långt från denna gräns idag. Visserligen har andelen ökat med 5 procentenheter till 26 procent sedan 2019 då placeringsreglerna senast ändrades.

De fyra första AP-fonderna äger tillsammans fastigheter för cirka 240 miljarder och andra illikvida tillgångar för 260 miljarder.

Det kan jämföras med AP6 som bara har illikvida tillgångar för 67,7 miljarder. 88 procent av dessa onoterade tillgångar finns utomlands, varför det ursprungliga motivet bakom bildandet av AP6 till stor del har försvunnit.

Regeringen körde över utredarens förslag om att AP-fondernas styrelser skulle bantas från nio till sju ledamöter och att arbetsmarknadens parter bara skulle utse två av dessa mot nuvarande fyra ledamöter. Det blir inga ändringar på dessa punkter från 2026.

Regeringens inflytande över AP-fonderna kommer fortsatt att vara begränsat till att utse styrelserna i respektive fond. Men inom kort ska regeringen också utse två särskilda utredare, som ska bistå fonderna med genomförandet av omorganisationen. Det blir en vardera för Göteborg och Stockholm.

/ Ola Hellblom