Sverige står inför en allvarlig demografisk kris enligt nationalekonomen Andreas Bergh vid Lunds Universitet och Ekonomifaktas chef Katarina Wagman.
Den största utmaningen är att färre människor i arbetsför ålder ska försörja en växande andel äldre och arbetslösa. Redan idag är arbetslösheten hög och 70 procent av de arbetssökande står långt från arbetsmarknaden, oavsett kön, ursprung eller utbildningsnivå.
Det läser Pensionsnyheterna i en artikel publicerad av Svenskt Näringsliv igår.
Bergh menar att detta bara är början försörjningsbördan kommer att öka kraftigt under 2020- och 2030-talet. Ekonomifaktas kartläggning visar att över hälften av Sveriges kommuner har en försörjningskvot över 90, vilket betyder att 90 personer utanför arbetskraften ska försörjas av 100 som arbetar.
Samtidigt minskar barnafödandet, många unga är inte gymnasiebehöriga och invandringen har minskat. Arbetskraftsinvandringen stramas åt, vilket ytterligare förvärrar situationen, enligt Andreas Bergh.
Han föreslår att människor bör arbeta upp till 75 års ålder och att pensionssystemet tillåts justera pensionerna nedåt om inkomsterna inte räcker till.
Han påpekar att politiker måste våga prioritera äldreomsorg framför mindre viktiga kommunala projekt. Dessutom ser han ökat privat sparande och stöd från anhöriga som nödvändiga inslag i framtiden.
Teknik och automatisering kan i och för sig mildra effekterna, men generationsskillnader i teknikanvändning innebär utmaningar. Landsbygdskommuner som Pajala och Borgholm är särskilt utsatta, medan storstäder klarar sig bättre tack vare fler jobb.
Bergh tycker inte att frågan om försörjningsbördan fått tillräcklig plats i politiken. Fokus har legat på andra frågor som brottslighet och säkerhet. Han varnar för att resurserna inte kommer att räcka till alla politiska ambitioner särskilt inte om försörjningsbördan ignoreras.
Kort sagt; vargen kommer snart...