Handläggningstiderna hos Pensionsmyndigheten har varit på tok för långa under många år, framför allt när det gäller bostadstilläggen. Det är något som till och med nått upp i riksdagen där oppositionen krävt att regeringar under olika färg ska avhjälpa problemen i form av interpellationer och motioner.
Regeringen har dragit öronen åt sig och har i regleringsbreven under flera år uppmanat myndigheten att bli effektivare, så att väntetiderna kommer ner, dock ofta utan att tillföra mer resurser. Regeringen har även ålagt myndigheten att komma med löpande återrapporteringar för att redovisa hur det går.
Igår kom ännu en sådan lägesrapport från Pensionsmyndigheten och den är, i likhet med en rapport i höstas, positiv.
Där läser Pensionsnyheterna att läget har förbättrats, det är alltså inte lika illa som det har varit med väntetider för dem som sökt bidrag.
Vid utgången av 2024 låg Pensionsmyndighetens ärendebalans för bostadstillägg strax under 30 000 kundgenererade ärenden, såsom ansökningar och ändringsanmälningar.
Under januarifebruari ökade balansen till 46 000 ärenden, vilket var 6 000 färre än förväntat.
Att balansen ökar under årets första månader är normalt på grund av ett högre inflöde, men inflödet i början av 2025 var ändå 12 500 ärenden högre än prognosen. Trots detta lyckades myndigheten överträffa sin ärendeprognos eftersom antalet avslutade ärenden blev betydligt fler än beräknat cirka 63 000 avslutade jämfört med prognostiserade 43 000.
Enligt Pensionsmyndigheten har "arbetsproduktiviteten har överträffat prognosen", alltså att handläggarna springer snabbare, något som delvis förklaras med att man numera har en automatiserad handläggning av många ärenden som kan leda fram till ett snabbare ja eller nej. Bostadstillägget, som är behovsprövat, är komplicerat att beräkna och felkällorna i ansökningarna kan vara många.
Pensionsnyheterna kan inte låta bli att undra över utformningen av reglerna som styr rätten till bostadstillägg om "den genomsnittliga handläggningstiden för nyansökningar har varit 56 dagar hittills i år", som det står i rapporten.
Det låter kostsamt för myndigheten och osäkert för dem som väntar på besked. Om nu så många av landets pensionärer med rätt till bidrag i form av garantipension, äldreförsörjningsstöd, inkomstpensionstillägg inte borde kunna få tillbaka den gamla folkpensionen i stället?
Så här ser det nämligen ut:
I januari 2025 fanns det cirka 2,3 miljoner pensionärer i Sverige. Av dessa hade ungefär 1 185 100 personer rätt till garantipension, vilket motsvarar cirka 51,5 procent av alla pensionärer, skriver regeringen.
När det gäller bostadstillägg hade omkring 300 500 pensionärer rätt till detta stöd i januari 2025. Det innebär att cirka 13 procent av landets pensionärer får bostadstillägg. Utöver dessa hade cirka 24 300 pensionärer rätt till äldreförsörjningsstöd vid samma tidpunkt.