16 jun 2025 16:26

Jobbonärerna blir fler, även om det saknas tydlig definition av vem som är det

Andelen jobbonärer ökade med 23 procent de tio åren mellan år 2012 och 2023. Under 2023 skedde dock endast en marginell ökning. Däremot ökade andelen förvärvsarbetande under 2023. Det visar en ny rapport från Pensionsmyndigheten.

"Vi hade en höjning av pensionsåldern som förklarar den ökade andelen förvärvsarbetande. Eftersom vi fick en årskull färre som kunde ta ut pension, så valde många av dessa att jobba ett extra år istället", säger Linda Wiese analytiker på Pensionsmyndigheten.

Begreppet jobbonär saknar en fast definition. Pensionsmyndigheten gör den avgränsningen att jobbonärer både har pensionsinkomst och pensionsgrundande inkomst under samma år, mätt från 62-årsdagen.

Många väljer numera en mjuk övergång från heltidsarbete till pension – genom deltid eller kombination av lön och pension.

Det är vanligt att personer går ner i arbetstid, börjar ta ut pension och fortsätter arbeta långt efter riktåldern, vilket visar hur pensionsuttag blir en del av arbetslivet snarare än en abrupt avslutning, konstaterar Pensionsmyndigheten.

Under 2022 var 263 000 svenskar i åldrarna 62–84 år jobbonärer, motsvarande 4,2 procent av befolkningen med förvärvsinkomst. Flest jobbonärer återfanns i åldrarna 66 – 68 år, men 11 000 fanns även i gruppen 80 – 84 år, vilket innebär att dessa verkligen jobbar sig in i kaklet.

En genomsnittlig jobbonär hade enligt rapporten en förvärvsinkomst på 182 000 kronor och en allmän pension på 202 000 kronor under år 2023. Jobbonärernas förvärvsinkomst var i snitt strax under hälften av snittet av förvärvsinkomsten hos den totala befolkningen med förvärvsinkomst.

- I och med att det inte finns någon etablerad definition av begreppet jobbonär blir det svårt att jämföra siffror mellan olika studier. Om man som Pensionsmyndigheten väljer att göra och räknar från 62 års ålder blir effekten att arbetsinkomsterna blir högre än om man i stället utgått från riktåldrarna. Mäter vi från riktåldern mäter vi vilka som faktiskt jobbar, trots att de huvudsakligen är pensionärer. Mäter vi från 62 års ålder visar det vilka som tar ut pension trots att de fortfarande jobbar, säger Alectas Pensionsekonom Staffan Ström, som faktiskt myntade uttrycket jobbonär.

En jobbonär som fortsätter att arbeta under ett extra år höjer i genomsnitt sin inkomstgrundande pension med 1 procent. Det motsvarar cirka 2 100 kronor per år före skatt.

"Den största ekonomiska vinsten för en jobbonär är förvärvsinkomsten som jobbonären får under tiden hen arbetar, inte ökningen i inkomstgrundad pension. Den som istället fortsätter att arbeta och skjuter upp pensionsuttaget ett år får en högre pension om cirka 6 - 8 procent", säger Linda Wiese.

Generellt lever vi längre och är friskare, vilket talar för att antalet jobbonärer stiger framöver. Men motsatt effekt har höjning av lägsta pensionsålder samt höjd åldersgräns för uttag av garantipension och bostadstillägg.

Könsfördelningen bland jobbonärerna kan bli relativt jämn, där 45 procent inom kommun- och regionsektorn, i en undersökning uppger att kommer ha inkomst under pensionen. Det är dock vad de tror nu...

"Det är vanligare med manliga egenföretagare än kvinnliga och kan vara en av förklaringarna till varför fler män än kvinnor var jobbonärer. Dessutom är det troligtvis lättare att fortsätta driva företaget vidare på hel- eller deltid jämfört med att vara anställd", säger Linda Wiese.

Rapporten pekar ut flera drivkrafter för att människor ska vilja jobba längre. Skattereduktioner för arbete efter 67, som gör jobb mer lönsamt samtidigt som digitala verktyg som Uttagsplaneraren på minPension hjälper till att planera för både uttag av lön och pension

Jobbonärsfenomenet innebär ett glidande genombrott där pension inte är slutpunkt och lunchboxen ställs på hyllan, utan en fas i en längre livscykel av både arbete och försörjning.

Det kommer att gynna pensionssystemet, men kanske främst dem som väljer att skriva jobbonär på visitkortet och blicka ända in i kaklet.