12 sep 2025 17:24

På flyttbladsfronten intet nytt – eller?

Den 22 augusti berättade vi att minPension arbetar med att ta fram en modell för digitala flyttblad, där kunder ska kunna beställa information om de tjänstepensioner de har och om de vill flytta försäkringar ska de även kunna jämföra den försäkring eller produkt de flyttar och se vad de flyttar till.

Vi poängterade då att vi i i praktiken skrivit likalydande artiklar i ämnet sedan 2017.

Svensk Försäkring har för snart tio år sedan fattat beslut om att man ska ta fram en branschövergripande modell för hur information om avgifter, försäkringsskydd och andra detaljer för jämförelsen för att på så sätt kunna fatta bättre beslut innan flytten verkställs.

Uppdraget att utforma verktyg för detta och övergå från analoga flyttblad till digitala diton har gått till Svensk Försäkrings dotterbolag minPension,som lett ett projekt som man kunde visa i en preliminär version i juni i år.

Men då blev det liv i luckan, flera av bolagen satte klackarna i backen och ville absolut inte ha den utformning som minPensions projekt fått.

Det kunde enligt vissa bolag bli lite för transparent, man ville helst inte att de som flyttade till fondförsäkring skulle se den faktiska avgiften utan hellre redovisa intervall.

Alltså försäkringsskalet i fondförsäkring kostar x och sedan kommer totalpriset an på vilka fonder du väljer i intervallet 0,2 procent av kapitalet till 1,2 procent.

Med många x, y och z, i kalkylerna skulle det, om man ser det ur kundernas perspektiv, bli svårt att se vad det skulle kosta innan man processat siffrorna.

Till saken hör att AMF:s flyttundersökningar visat att många kunder som flyttat i efterhand säger sig ha föredragit en traditionell försäkring, men ändå hamnat i fondförsäkring, som ofta ger bolagen bättre intjäning.

Enligt uppgifter till Pensionsnyheterna ville bolag med stor extern (mäklarsåld) distribution inte vara med och finansiera projektet om de inte fick ge försäkringsförmedlare möjlighet att komma åt uppgifterna från minPension.

Det är något som länge varit no, no, för många av de inblandade bolagen och minPension. (Även om förmedlare kan sitta bredvid en inloggad kund och kopiera data med en knapptryckning och på så sätt få total inblick.)

Bolag som använt sig av förmedlare för sin distribution, tänk SEB, Movestic och Futur ville dock inte se att bolag med andra distributionskanaler skulle komma in och plundra deras bestånd genom flytträtt.

Och bankerna har, med bolånet som sin bästa USP, Unique Selling Point, kunnat flytta över långsiktiga avtal med kortsiktiga bolånerabatter.

Kommen så här långt i berättelsen är det inte svårt att förstå varför försäkrings- och pensionsbranschen efter närmare tio års diskuterande inte är överens om hur informationen till kund ska se ut.

”Alla bolag ju varit med om att fatta beslut om principerna för flyttinformationen i Svensk Försäkring, men när man sen ser hur det blir i praktiken är det många som inte gillar vad de ser”, säger en av de inblandade, som Pensionsnyheterna väljer att hålla anonym i det uppretade getingboet.

Värt att ha i minnet att bolagen idag, i enlighet med branschöverenskommelsen, levererar analoga flyttblad, även om de inte alltid innehåller alla relevanta uppgifter.

I veckan träffades styrelsen i minPension och som en informationspunkt hade man uppe frågan om flyttbladen.

I och med att det var en "informationspunkt" fattades inget beslut. Enligt Pensionsnyheternas uppgifter skickade man tillbaka frågan till Svensk Försäkring, med en adresslapp om att man inte kommer att ändra i den digitala utformning av flyttbladen som man tagit fram och som kostat bolagen miljoner. Kort sagt, love it or leave it.

Nu ska Svensk Försäkring träffas i ett styrelsemöte den 16 oktober och då försöka hitta vägar framåt. Hur den vägen framåt ser ut är som Herrens, outgrundliga.

Nu hör det till saken att Finansinspektionen varit med i diskussionen mellan bolagen om flyttbladen. Lite grann som gisslan, för FI, där aktuarien Göran Ronge innan han pensionerades fick sitta med på mötena.

Men, FI hade absolut inget uppdrag att ta branschen vid hornen och kräva alla kort på bordet i kundnyttans namn. FI kan inte heller hitta på några egna regler eller ta aktörerna i örat om de inte sköter sig i det här fallet.

Då krävs det att lagstiftaren, låt oss kalla honom finansmarknadsminister Niklas Wykman (M), fattar beslut om att endera ge Finansinspektionen lagstöd för att införa en förordning, som bolagen måste följa. Så sker ju på många andra områden där FI kan ge föreskrifter om hur bolagen ska göra och kan sanktionera bolag som inte gör som förordningen säger.

Ännu enklare vore förstås om lagstiftaren, vem det nu kan vara, skriver en lag där det anges vad en konsument måste få tydlig information om vid en flytt.

Kostnader, försäkringsskydd, avgiftsjämförelser mellan produkter och gärna en sluträkning på vad ett byte innebär på tio eller 20 års sikt och gärna med en total summering av avgiftsuttaget under åren.

Då kan kunden ställa det mot värdet av en ettårig bolånerabatt och sen fatta sitt beslut.

Och en sak till. Kunden ska ha en frist eller betänketid efter det att offerten presenterats och då signera med BankID efter ett par veckor.

Den funktionen finns på det kommunala området har visat sig leda till färre flyttar, men i bästa fall även klokare diton.

Om inte pensionsbranschen efter snart tio år kan komma överens om hur man ska reglera sig själv, är det dags för lagstiftaren att agera.

Förra året flyttades 104 miljarder kr i karusellen. Vilka tjänade mest på det, kunderna eller branschen?