16 sep 2025 17:08

Så ska felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen bromsas

Varje år görs felaktiga utbetalningar från Sveriges välfärdssystem för tiotals miljarder kronor. Enligt Ekonomistyrningsverket (ESV) kan det röra sig om upp till 18 miljarder kronor årligen – motsvarande nästan 50 miljoner kronor varje dag.

Nu presenteras konkreta förslag för att stoppa läckaget. Rapporten "Säkerställ korrekta utbetalningar från välfärdssystemen – Förslag på åtgärder" visar att både medvetet fusk och oavsiktliga fel fortsätter att belasta systemen. Särskilt allvarligt är att myndigheterna ofta saknar tillgång till den information som krävs för att upptäcka fel i tid.

"Vi ser ett stort behov av bättre datadelning mellan myndigheter och tydligare ansvarsfördelning", säger en utredare på ESV.

Bristerna är kända sedan länge, men åtgärderna har varit splittrade. Enligt rapporten finns nu en tydlig färdplan: skapa bättre kontrollsystem, öka resurserna för uppföljning, digitalisera beslutsprocesserna och stärka lagstiftningen kring informationsutbyte.

En ny målsättning föreslås också: att felaktiga utbetalningar och riktad brottslighet ska minska – med tydlig uppföljning årligen.
Om man lyckas minska de felaktiga utbetalningarna med bara 25 procent, skulle det innebära ett sparande på över 4 miljarder kronor per år – pengar som i stället kan gå till de som faktiskt har rätt till stöd.

Bland förslagen finns även att Utbetalningsmyndigheten får större ansvar, medan det tidigare rådet för korrekta utbetalningar föreslås avvecklas. Det är en tydlig signal om att staten vill gå från samordning till handling.

Välfärdssystemen pressas av demografiska förändringar, lågkonjunktur och växande behov är det avgörande att varje skattekrona används rätt. Genom tydligare regler, bättre kontroll och smartare IT-lösningar hoppas myndigheterna att den negativa trenden kan vändas.

"Felaktiga utbetalningar undergräver förtroendet för hela välfärden. Därför är det här ett arbete som inte kan vänta", avslutar rapportförfattarna.

Pensionsnyheterna påpekar, med anledning av en artikel i gårdagens utgåva, att tusentals pensionärer som nåtts av återbetalningkrav på framför allt på grund av att de missförstått eller inte lämnat korrekta uppgifter vid ansökan om bostadstillägg. De personer som då riskerar att drabbas har begränsade resurser, Bostadstillägget är ju behovsprövat så miljonärer har inte rätt till det utan det kan handla om att låta kronofogden lugga flintskalliga pensionärer.

Detta är något som riksdagsledamoten Laila Naraghi (S) undrar hur äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje ser på i en skriftlig fråga i riksdagen som ska besvaras senast den 24 september.