Regeringen föreslår i dagens avlämnade budget att den skattefria grundnivån för sparande på investeringssparkonto (ISK) och i kapitalförsäkring höjs till 300 000 kronor från och med 1 januari 2026.
Den ligger ju på 150 000 kr under 2025. Reformen innebär att betydligt mer av ISK sparande blir skattefritt än tidigare.
Regeringen gör i budgeten ett stort nummer av att sänkt skatt på pensioner i form av höjt grundavdrag, nytt jobbskatteavdrag och sänkta avgifter i förskolan ska ge hushållen mer pengar i plånboken. Med dessa nya pengar ska de konsumera mera och på så sätt bidra till att dra Sverige ur lågkonjunkturen.
Den satsningen kan dock komma att motverkas av att regeringen med andra handen sockrar incitament för att spara mera. Detta i och med att man föreslår att det skattefria fribeloppet i ISK och K-försäkring höjs från 150 000 kr till 300 000 kr under 2026.
Någon bra statistik över hur mycket kapital som finns på de knappt fyra miljoner ISK och K-försäkringskonton som finns i statistiken.
Regeringens siffror för hur många som gynnas ser ut så här: Omkring 3,9 miljoner svenskar får sänkt skatt med förslaget; bland dem är 888 218 personer som har ISK sparande på 300 000 kr eller mer. Dessa får den maximala sänkningen.
Regeringen har också meddelat att tre av fyra ISK sparare har ett sparande som understiger 300 000 kr, och med förslaget skulle de inte behöva betala någon skatt på sitt sparande upp till grundnivån.
Vän av ordning undrar då om inte de omkring tre miljoner svenskar som inte har nått upp till nivån på 300 000 kr väljer att använda pengarna till att spara nu när det blir möjligt att fylla på upp till den skattefria nivån, snarare än att konsumera mera?
Värt att ha i minnet är att när reformen med sänkt skatt på ISK- och K-försäkring presenterades 2023 så beräknades den reformen innebära att staten skulle tappa skatteintäkter på omkring 7 miljarder kr om året, räknat i fullt utbyggt format.
På något sätt känns det som att svenskarna får mer pengar att konsumera, men att en andel av detta torde hamna i mer sparande. Och de 7 miljarderna i skattebortfall utgör nästan en tiondel av hela reformutrymmet på 80 miljarder kr.
Men låg tillväxt och lågkonjunktur var ett problem även under 2024 när förslaget las fram. Men, om man tänkt fel kan man väl tänka om och tänka rätt, om det ska bli drag under galoscherna, tänker Pensionsnyheterna.
Å andra sidan kanske Tidögänget tycker att 888 218 hyggligt förmögna personer med mer än 300 000 på ISK och i K-försäkring kan vara bra att hålla sig väl med. Och tre miljoner sparare med mindre stålar i ISK har ju också rösträtt