24 sep 2025 18:12

Tio år med flyttcirkus - 200 miljarder har flyttats inom kollektivavtalad tjänstepension

För tionde året presenterade AMF idag sin årliga flyttrapport. Den visar att det har flyttats nästan 200 miljarder kronor inom kollektivavtalad tjänstepension via valcentral under denna period, men att ingenting har förbättrats vad gäller spararnas medvetenhet om sina tjänstepensionsflyttar.

Årets flyttrapport, som bygger på 1 120 intervjuer, visar att 27 procent av spararna inte varit medvetna om att deras tjänstepension hade flyttats och 40 procent uppger att de hade fått en annan sparform än de önskat. Det rör sig nästan uteslutande om sparare som fått sin tjänstepension flyttad från traditionell försäkring till fondförsäkring. Detta pekar på stora brister i den vägledning de har fått, enligt AMF.

“Jag tycker att det väcker många frågor om hur flyttprocessen fungerar och vilken information kunderna får. En stor del får hjälp att genomföra flytten och att de inte ens vet att de flyttat är ett kraftigt underbetyg till branschen. Vi har studerat den här frågan närmare i tio år nu, och på den tiden har ingenting hänt vad gäller medvetenheten. Däremot flyttas det mer och mer pengar varje år”, säger Malin Omberg, vice vd på AMF.

Flyttrapporten visar också att 30 procent av de som har gjort en medveten flytt, uppger att deras kontakt med sin bank eller finansiella rådgivare gällt bolån, men att det resulterade i en flytt av tjänstepensionen, eftersom de då fick rabatt på bolånet eller helkundsrabatt.

"Det visar att tjänstepension ofta används om ett förhandlingskort av finansiella aktörer. Många sparare förstår inte att de rabatter de får är tillfälliga, medan pensionen är något man ska ha med sig livet ut. Det är ett stort problem", säger Malin Omberg.

Flyttrapporten redovisar bara flyttar av premiebestämda tjänstepensioner via valcentraler inom de fyra stora kollektivavtalsområdena. Tidigare har flyttvolymerna varit störst inom Avtalspension SAF-LO, men förra året var flyttkapitalet större inom ITP-området.

För SAF-LO ökade flyttarna med 58 procent mellan 2023 och 2024. För ITP var ökningen 64 procent och inom det kommunala avtalsområdet AKAP-KR/KAP-KL var ökningen 59 procent.

Inom det statliga avtalsområdet PA16 har flyttarna varit relativt små, beroende på att det saknas flytträtt för intjänat pensionskapital före 2017 i Kåpan, men här ökar också flyttaktiviteten snabbt.

Förlorarna i denna flyttcirkus är främst de tre förvalsbolagen AMF, Alecta och KPA, som förra året hade ett negativt flyttflöde på 24 miljarder från traditionell försäkring, varav 18 miljarder flyttades till fondförsäkring i de fyra storbankerna Nordea, Swedbank, Handelsbanken och SEB. Nordea och Swedbank har varit de två stora flyttvinnarna under senare år.

Det är bara 31 procent som svarar att de varit de själva som kommit på tanken att flytta sin tjänstepension. Annars är det spararens bank, finansiella rådgivare eller försäkringsbolag som är den vanligaste initiativtagaren till en flytt.

Pensionsnyheterna anser att lagstiftaren omedelbart bör verka för att införa ett krav på att flyttar inte ska godkännas på plats vid rådgivning utan att den som flyttar efter betänketid på några veckor eller en månad ska bekräfta verkställandet av flytten via bank-ID. Utan bekräftelse ska förfarandet backas.

Att fatta beslut om att flytta ett helt pensionskapital är ett stort beslut och i den situation som en konsument befinner sig i, efter en förhandling om boräntor och stora långsiktiga åtaganden, bör man ges möjlighet till en obligatorisk frist.

Eftersom branschen efter 10 år inte ännu lyckats enas om hur flyttinformationen och de digitala flyttbladen ska se ut och fungera måste lagstiftaren gripa in. Självregleringen fungerar inte och då får lagstiftaren träda in och ta i med hårdhandskarna, tycker Pensionsnyheterna med adress till Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

Just do it, Niklas.