25 sep 2025 16:02

Sverige tappar i EU:s barnafödande - fruktsamheten rasar i Norden

Barnafödandet minskar i hela Europa, och Sverige är inget undantag. En ny analys från SCB visar att fruktsamhetstalet – det mått som anger hur många barn varje kvinna i genomsnitt kan förväntas få – har fallit markant det senaste decenniet.

År 2023 låg fruktsamhetstalet i Sverige på 1,45 barn per kvinna. Det innebär att landet hamnar ungefär i mitten av EU-snittet. För några år sedan låg Sverige i topp. 2015 och 2016 hade svenska kvinnor i genomsnitt 1,85 barn, vilket gav näst högst nivå i hela EU. Sedan dess har nedgången varit stadig och tydlig.

Minskningen i Sverige är en del av ett bredare europeiskt mönster. I hela EU föddes 3,67 miljoner barn år 2023 – en nedgång med 16 procent jämfört med 2014. Fruktsamhetstalet för EU som helhet låg då på 1,38 barn per kvinna.

Särskilt stora förändringar syns i Norden. Finland sticker ut som det land där fruktsamheten minskat allra mest: från 1,71 barn per kvinna 2014 till 1,26 år 2023. Sverige ligger tätt efter med en minskning på 0,43 barn per kvinna under samma period. Även Norge och Island har haft tydliga nedgångar.

Det finns dock länder som gått mot strömmen. Portugal har haft den snabbaste ökningen i EU och steg från 1,24 till 1,45 barn per kvinna. Även Bulgarien, Slovakien, Ungern, Cypern och Kroatien visar upp något högre nivåer än för tio år sedan. Bulgarien toppade hela EU:s lista 2023 med 1,81 barn per kvinna.

På den andra sidan hittar vi länderna kring Medelhavet. Malta hade det allra lägsta födelsetalet i unionen, bara 1,06 barn per kvinna år 2023. Spanien och Italien låg också i botten, tillsammans med Litauen. Dessa länder har legat bland de lägsta i Europa under större delen av det senaste decenniet.

Frankrike har länge utmärkt sig för sitt höga barnafödande. Under nästan hela perioden 2014–2023 låg landet i topp, även om fruktsamheten också där har minskat. Från 2,00 barn per kvinna 2014 sjönk den till 1,66 år 2023, men det är fortfarande en av de högsta nivåerna i Europa.

Sammantaget pekar utvecklingen mot att barnafödandet i Europa rör sig nedåt, och det i en tid när befolkningens åldrande redan utmanar välfärdssystemen.

Fruktsamhetstalet blir därmed inte bara en siffra, utan en indikator på framtidens demografiska balans. För få barn och för många gamla föräldrar ökar bördan på de unga och på pensionssystemets förmåga att leverera goda pensioner.