25 sep 2025 16:05

Pensionsmyndigheten varken tillstyrker eller avstyrker skattesänkningar på pension

I sitt yttrande över promemorian "Sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk‑ och aktivitetsersättning" konstaterar Pensionsmyndigheten att man "varken motsätter sig eller instämmer i förslaget." Att man varken säger bu eller bä bygger enligt myndigheten på att förslaget kan rymmas inom det nuvarande skattesystemets ramar, utan att systemets grundstruktur ändras.

Trots att man inte tar ställning i sak uttrycker myndigheten kritik mot dagens regelsystem och pekar på att skattereglerna är svåröverskådliga och menar att mer lättbegripliga regler vore att föredra. Enligt Pensionsmyndigheten blir det allt svårare för den enskilde att förutse och påverka sin pension när skatte- och pensionsregler kompliceras.

I promemorian föreslås att skillnaden i beskattning mellan sjuk‑ och aktivitetsersättning respektive arbetsinkomster ska avskaffas. Myndigheten noterar att pension före 67 års ålder ändå skulle beskattas betydligt högre än andra inkomster, utan att promemorian ger någon tydlig motivering till denna skillnad. Myndigheten menar att detta resonemang bör förklaras tydligare i det fortsatta lagstiftningsarbetet.

När det gäller effekter på pensionssystemet analyserar Pensionsmyndigheten två motsatta mekanismer: en inkomsteffekt (som kan stimulera tidigt uttag av pension) och en substitutionseffekt (som kan göra arbete mer lönsamt och därmed skjuta fram pensionsuttagen). Eftersom dessa krafter motverkar varandra framhålls att det är osäkert hur stor den samlade effekten blir – och i vilken riktning.

Myndigheten refererar till forskning som indikerar att substitutionseffekten oftast är större än inkomsteffekten, men något tvärsäkert sätt att mäta effekterna på förhand är svårt för att inte säga omöjligt.

Avslutningsvis bedömer Pensionsmyndigheten att de administrativa kostnader som kan uppstå för att justera beräkningar av stödformer som bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd blir mycket små, i praktiken säger man att man inte behöver mera budgetpengar för att genomföra förändringarna.

Pensionsmyndigheten tar alltså ingen tydlig ställning för eller mot förslaget, men signalerar viktiga krav: att regler ska vara enklare och mer transparenta, att skillnader i beskattning måste motiveras bättre, och att analysbehovet av effekter på pensionsuttagen inte får glömmas bort.