26 sep 2025 16:51

Äntligen; Pensionsnormen förskjuts – allt fler skjuter på pensionen

När riksdagen höjde åldersgränsen för garantipension och andra grundskydd från 65 till 66 år 2023 innebar det inte bara förändringar för de som direkt berörs av systemet. En ny rapport från Pensionsmyndigheten visar att normen för hela befolkningen har påverkats något som även gäller även för dem som inte har rätt till förmåner som garantipension.

Rapporten bygger på jämförelser mellan personer födda 1957 och 1958, där endast den senare årskullen omfattades av de nya reglerna. Genom att analysera deras beteende kan Pensionsmyndigheten visa att nästan var femte person (17 procent) som tidigare hade gått i pension vid 65 nu senarelade uttaget.

Medellivslängden för pensioneringen ökade med 0,1 år på bara ett år – en dramatisk skillnad jämfört med tidigare, då förändringarna skedde i små myrsteg om ungefär 0,01–0,02 år per årskull.

Detta bekräftar en trend som även noterats i internationella studier. Forskning från bland annat Danmark och Nederländerna visar att när åldersgränserna höjs i lagstiftningen flyttas också normerna för när människor faktiskt lämnar arbetslivet. Effekten gäller inte bara dem som omfattas av garantisystemen, utan sprider sig till hela arbetsmarknaden som en ny social norm.

Rapporten understryker att tidig och tydlig information är avgörande för reformens genomslag. Hade kommunikationen kring riktåldern och dess konsekvenser varit mer tidigare och tydligare, hade sannolikt ännu fler senarelagt sin pension. Det framhålls särskilt att bättre vägledning till olika grupper – kvinnor och lågavlönade – kan bidra till att förstärka effekten.

Till skillnad från många internationella studier bygger Pensionsmyndighetens analys inte på enkäter utan på registerdata. Genom att följa faktiska pensionsuttag i befolkningen går det att se de direkta effekterna av reformen med hög precision. På så sätt kan man urskilja om förändringarna beror på lagstiftningen snarare än på tillfälliga konjunkturer eller enskilda gruppers val.

Rapporten pekar på att riktåldern, som införs 2026, kan förstärka denna normförskjutning ytterligare. Samtidigt betonas vikten av fortsatt uppföljning, inte minst för att undersöka könsspecifika effekter. Kvinnor har historiskt sett gått i pension tidigare än män, och det är ännu oklart hur normen påverkas i olika delar av arbetsmarknaden.

Höjda åldersgränser förändrar alltså hela befolkningens beteende, signalvärdet är starkt. Tänk att ingen verkar ha tänkt på det tidigare, när man lamt försökt uppmana människor att välja att jobba längre arbetsliv...

Plötsligt händer det, konstaterar Pensionsnyheterna.