Alla pensioner betalas inte ut. Det är kanske självklart. Men hur många, och med vilka effekter, är mindre känt. En tidigare rapport från Pensionsmyndigheten analyserar effekterna av så kallade okända dödsfall. Det handlar då om personer som har avlidit utan att det registrerats i svenska systemet, ofta efter flytt utomlands. Deras pensionskonton ligger kvar, ibland i många år.
- Det finns ju inget internationellt system för folkbokföring där länder rapporterar in personer som avlidit. Det gör att vi inte vet om de lever eller är döda. Men deras pensionsintjänande finns kvar i våra system, både inkomst- och premiepension, säger Erland Ekheden, chefaktuarie på Pensionsmyndigheten.
När systemet tror att döda lever
När ett dödsfall inte registreras fortsätter pensionssystemet att räkna personen som levande. Det får olika konsekvenser i olika delar av systemet.
I inkomstpensionen innebär det att pensionsskulden blir för hög. Systemet räknar med framtida utbetalningar som aldrig kommer att ske. I ett exempel i rapporten uppskattas att en enda årskull kan bidra till över en halv miljard kronor i överskattad skuld.
I premiepensionen innebär okända dödsfall att arvsvinster fördelas på fler konton än de borde. Resultatet blir att varje levande sparare får något mindre en liten men systematisk effekt.
Ingen buffert men en felmarginal
Formellt finns ingen dold buffert. Pengarna bokförs korrekt enligt regelverket. Men funktionellt fungerar okända dödsfall som en felmarginal med verkliga konsekvenser: skulder som inte borde finnas, pengar som inte fördelas rätt och ett system som blir mindre exakt än det ser ut.
Pensionsmyndigheten bedömer att problemet i dag är begränsat, men växande. I takt med ökad rörlighet och fler pensionärer utomlands blir frågan allt mer relevant.
Det svenska pensionssystemet är robust. Men rapporten visar tydligt att det inte är perfekt och att precisionen ibland är mer skenbar än verklig.