Riksdagen har godkänt regeringens förslag om att betala 54,2 miljarder i EU-avgift för 2026. Det är 13 procent mer än årets EU-avgift och 24 procent mer än EU-avgiften för 2024. Sveriges andel av den samlade EU-budgeten för 2026 beräknas till 3 procent.
Nettoavgiften till EU blir lägre, eftersom Sverige också mottar olika EU-bidrag. 2024 uppgick EU-bidragen till 16 miljarder, så nettoavgiften landade på 25 miljarder.
EU-samarbetet finansieras genom EU:s så kallade egna medel. Dessa består för närvarande av fyra intäktskällor. Det är en andel av medlemsländernas Bruttonationalinkomst, BNI, som för Sveriges del blir 36,8 miljarder under 2026. Sedan är det en andel av medlemsländernas momsintäkter som för Sverige kostar 8,7 miljarder nästa år.
Tredje inkomstkällan för EU är den gemensamma tulltaxan som för Sverige uppgår till 6,4 miljarder 2026. Den fjärde intäktskällan är en udda post från icke materialåtervunnen plast som kostar Sverige 2,1 miljarder för 2026.
EU-kommissionen har i många år försökt att införa flera intäktskällor som egna medel, men medlemsländerna har hittills nobbat dessa förslag. Det handlar bland annat om en andel av medlemsländernas intäkter från handeln med utsläppsrätter. Sverige röstade emot årets EU-budget, men den antogs ändå med kvalificerad majoritet i rådet.
/ Ola Hellblom