16 feb 2026 17:22

Lagrådet sågar delar av regeringens förslag tjänstemannaansvar

Lagrådet sågar delar av regeringens förslag om ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar. I ett yttrande den 12 februari 2026 riktar Lagrådet tydlig kritik mot hur det nya brottet "missbruk av offentlig ställning" har utformats och varnar för bristande precision i lagtexten.

Den mest centrala invändningen gäller vilka som ska kunna dömas. Regeringen vill att bestämmelsen ska omfatta den som utövar offentlig tjänst eller offentligt uppdrag. Men enligt Lagrådet är det inte självklart att även personer anställda i privata företag, exempelvis inom offentligt finansierad vård eller skola, automatiskt ska anses ha en offentlig ställning.

Lagrådet pekar på att uttrycket offentligt uppdrag är vagt och att det inte tidigare förekommit i svensk strafflagstiftning. Från legalitetssynpunkt, alltså kravet på att straffbestämmelser ska vara tydliga och förutsebara, är det problematiskt att det inte klart framgår av lagtexten vilka som omfattas.

Att försöka lösa oklarheten genom förklaringar i författningskommentaren är enligt Lagrådet inte godtagbart. Straffrättsliga regler måste vara begripliga direkt i lagtexten. Därför avråder Lagrådet från att genomföra förslaget i dess nuvarande form och förordar en tydligare avgränsning.

Även formuleringen om vad som är straffbart väcker frågor. Brottet ska gälla den som i strid med lag eller annan författning vidtar eller underlåter att vidta en åtgärd. Lagrådet konstaterar att det kan vara oklart var gränsen går mellan en brottslig handling och en felaktig bedömning.

Vidare pekar Lagrådet på att regeringen inte tillräckligt tydligt redogör för hur det nya brottet ska förhålla sig till mutbrott och tjänstefel i Brottsbalken. Frågan om vilken bestämmelse som ska ha företräde i konkurrenssituationer behöver enligt Lagrådet klargöras i den kommande propositionen.

Också uttrycket "verksamhet av särskild betydelse", som ska avgöra om brottet är grovt, anses vara alltför oprecist. Lagrådet föreslår en snävare formulering.

Trots kritiken avstyrks inte hela lagförslaget. Vissa delar bedöms kunna accepteras, men flera centrala bestämmelser behöver enligt Lagrådet arbetas om.

Regeringens ambition är att skärpa det straffrättsliga ansvaret för maktmissbruk inom offentlig verksamhet. Tanken är att komma åt situationer där en tjänsteman eller förtroendevald medvetet gynnar eller missgynnar någon genom att bryta mot regler.

Enligt regeringen räcker dagens bestämmelse om tjänstefel inte alltid till när det handlar om mer kvalificerade former av maktmissbruk. Det nya brottet ska träffa handlingar som syftar till att ge otillbörliga fördelar eller orsaka skada.

Förslaget är också en del av en bredare politisk inriktning mot hårdare tag mot korruption och oegentligheter i samhällsbärande verksamheter. Genom att skärpa straffskalor och införa en ny brottsrubricering vill regeringen markera allvaret i att missbruka offentlig makt.

Om lagtexten justeras enligt Lagrådets synpunkter återstår att se. Klart är att frågan om hur långt det straffrättsliga ansvaret ska sträcka sig nu hamnar i riksdagens händer.