2 apr 2026 16:04

Indecap ger sig inte om FTN:s upphandling - ifrågasätter den svenska lagen om PPM-upphandlingar

Striden om premiepensionens fondtorg går in i ett nytt skede. Fondbolaget Indecap trappar upp sin rättsliga offensiv mot Fondtorgsnämnden (FTN) och riktar nu inte bara kritik mot en enskild upphandling, utan mot hela den svenska lagstiftningsmodellen bakom systemet.

I en komplettering till sin överprövning i Förvaltningsrätten i Stockholm som kom in igår yrkar Indecap att den aktuella upphandlingen av globala aktiefonder ska göras om i sin helhet.

Bolaget hävdar att FTN genomfört upphandlingen på fel rättslig grund. Enligt Indecap borde processen ha omfattats av lagen om upphandling av koncessioner (LUK) och inte den särskilda svenska lag (LUP) som idag reglerar fondtorget.
Detta är inte en teknikalitet. Om domstolen delar den bedömningen kan hela den nu genomförda upphandlingen ogiltigförklaras.

Tvisten kokar ner till en juridiskt avgörande fråga: är FTN:s process en upphandling av en tjänst eller är det ett urval av finansiella produkter?

Indecap argumenterar för det förstnämnda. Bolaget menar att fondavtalen uppfyller kriterierna för tjänstekoncessioner. Fondförvaltarna tillhandahåller enligt denna syn en tjänst, ersättningen kommer via avgifter från spararna och förvaltarna bär den ekonomiska risken.

Utifrån det resonemanget menar Indecap att EU-rätten ska gälla fullt ut, inklusive krav på annonsering i EU:s officiella tidning och andra upphandlingsregler.

Fondtorgsnämnden, och i förlängningen lagstiftaren, har gjort en motsatt tolkning.
När lagen om upphandling av fonder till premiepensionens fondtorg (LUP) infördes var utgångspunkten att detta inte är en traditionell offentlig upphandling.
I stället beskrivs systemet som ett kontrollerat urvalsförfarande. Staten köper inte tjänster för egen räkning, fondbolagen erbjuder produkter direkt till pensionsspararna och FTN fungerar som kvalitetsgranskare och selekterare.

Denna konstruktion motiverar varför Sverige valt en särskild lagstiftning i stället för att tillämpa EU:s upphandlingsregler rakt av.

Det som kan göra Indecaps senaste inlaga intressant är att bolaget i praktiken ifrågasätter denna grundläggande konstruktion.
Argumentationen innebär att LUP inte är förenlig med EU-rätten i detta avseende, att upphandlingarna i själva verket borde klassificeras som koncessioner och att centrala delar av FTN:s arbetssätt därmed strider mot EU-rätten.
Detta är en betydligt mer långtgående linje än att enbart kritisera en enskild upphandling.

Parallellt med rättsprocessen har regeringen lagt fram förslag om att skynda på överprövningar av FTN:s beslut.
Förslaget innebär bland annat införande av preklusionsfrister, krav på skyndsam handläggning och förändringar i domstolarnas sammansättning, en lag som ska börja gälla från och med den 26 juli i år. Dock inte retroaktivt, så Indecap kan valsa vidare i domstolarna även efter det att lagen införts.

Syftet med lagändringen är att undvika långdragna processer som fördröjer införandet av nya fondutbud. Sic!

Något slutligt beslut i riksdagen har dock ännu inte fattats, vilket innebär att nuvarande regler fortsatt gäller i det pågående målet.
Bakgrunden till konflikten är betydande. Den aktuella upphandlingen omfattar omkring 200 miljarder kronor i pensionskapital och berör över 900 000 sparare.

För fondbolagen handlar det om tillgång till ett av Sveriges största kapitalflöden och därmed långsiktiga intäkter i miljardklassen.
Om förvaltningsrätten går på Indecaps linje kan konsekvenserna bli omfattande. Upphandlingen kan behöva göras om, hela modellen för PPM-upphandlingarna kan ifrågasättas och Sverige kan tvingas anpassa systemet till EU:s upphandlingsregler.

Om domstolen däremot ger staten rätt stärks den nuvarande modellen och tröskeln höjs för framtida rättsliga angrepp.

Oavsett utgång rör det sig om mer än en enskild upphandling. Det handlar om balansen mellan nationell reglering och EU-rätt och om hur långt staten kan gå i att skapa specialsystem utanför de klassiska upphandlingsramarna.

Samtidigt är det enligt Pensionsnyheterna lätt att göra en mer cynisk tolkning av processen. Så länge upphandlingen inte vunnit laga kraft kan den inte fullt ut genomföras, vilket innebär att kapital ligger kvar i det gamla systemet.

För aktörer som riskerar att förlora på den nya strukturen kan varje månads fördröjning vara värdefull.

Bedömare, däribland Småspararguiden, har uppskattat att det kan röra sig om intäkter i storleksordningen omkring 10 miljoner kronor per månad som står på spel under tiden processen pågår.

Mot den bakgrunden framstår Indecaps juridiska offensiv inte bara som en principiell strid – utan också som ett sätt att hälla bromsolja i systemet.