16 apr 2026 17:07

Pensionsnyheterna: Forena försöker tämja AI - men riskerar att bli överkörda

Det finns något nästan motsägelsefullt i hur Forena beskriver AI-revolutionen i försäkringsbranschen. Å ena sidan slår de larm och konstaterar att tekniken nu når en brytpunkt där den inte längre bara förändrar jobb utan faktiskt ersätter dem.

I dagens rapport varnas det uttryckligen för att branschen kan vara på väg in i en fas där digitaliseringen inte längre skapar fler jobb, utan tvärtom leder till rationaliseringar.
Ännu tydligare blir det när de skriver att utvecklingen pekar mot "en övergång från en lång period där digitalisering främst fungerat som en expansionskraft till en fas där digitaliseringen i högre grad fungerar som en omvandlingskraft".

I klartext: färre jobb, hårdare konkurrens. Det är svårt att tolka det som något annat än en varningssignal. Men, i nästa andetag byter Forena tonen. För samtidigt som facket betonar att AI är nödvändig, att den ökar produktiviteten och att den kan stärka både kvalitet och konkurrenskraft. De argumenterar inte för att bromsa utvecklingen, utan för att anpassa sig till den.

"Den avgörande frågan (…) är inte om AI kommer att förändra arbetet – utan hur förändringen organiseras,” heter det vidare i rapporten, en formulering som säger allt.

Facket har i praktiken accepterat att spelet redan är avgjort. Det här är inte längre en kamp mot tekniken. Det är en kamp om villkoren. Och det är här problemet uppstår. För vad händer om villkoren inte går att påverka i den takt som krävs?

Forena pekar själva på att kompetensutvecklingen släpar efter, att avtalen inte följs fullt ut och att omställningen sker snabbare än organisationerna hinner med. Det är en ganska brutal lägesbild. Samtidigt bygger hela deras strategi på att just dessa mekanismer ska fungera.

Det är en riskfylld position att sitta i.

Om AI ersätter jobb snabbare än nya skapas, vilket rapporten antyder, då minskar också underlaget för facklig organisering. Färre anställda i traditionella roller betyder färre medlemmar. Och de nya roller som växer fram kräver kompetenser som inte alltid finns inom dagens medlemskadrer. I värsta fall uppstår ett glapp där facket organiserar gårdagens arbetsmarknad, medan framtidens växer fram vid sidan av.

Det är här Forenas balansgång blir som tydligast. De varnar för vargen. De beskriver dess konsekvenser i detalj. Men de argumenterar inte för att stoppa den, utan för att den ska delas rättvist. Det är en rationell hållning, men defensiv.

För i en utveckling där tekniken ritar om spelplanen i grunden räcker det kanske inte att förhandla om villkoren. Då handlar det snarare om att omdefiniera sin roll helt. Annars riskerar facket att stå kvar, visserligen med rätt analys, men minskande inflytande. Och då spelar det mindre roll om man såg vargen komma.