Finansinspektionen och Skatteverket uppmanar regeringen att se över reglerna för pensionsförsäkringar med fullt återbetalningsskydd. I en gemensam hemställan konstaterar myndigheterna att utvecklingen på pensionsmarknaden har gjort gränsen mellan försäkring och rent sparande allt otydligare och att dagens regelverk därför behöver ses över.
Bakgrunden är rättspraxis från Högsta förvaltningsdomstolen, som slagit fast att ett livförsäkringsavtal måste innehålla ett verkligt försäkringsmoment och ett visst inslag av riskutjämning mellan försäkringstagarna.
Samtidigt har pensionsmarknaden under lång tid utvecklats mot produkter där pensionskapitalet i många fall återbetalas fullt ut till efterlevande och där försäkringsinslaget därmed blivit begränsat, eller rent fiktivt.
FI och Skatteverket vill därför att regeringen tillsätter en utredning som bland annat ska analysera om nuvarande regler behöver kompletteras med en ny försäkringsklass eller en ny tryggandeform i inkomstskattelagen. En sådan översyn skulle kunna få stor betydelse för framtidens fond- och depåförsäkringar med fullt återbetalningsskydd, som i dag utgör en betydande del av den premiebestämda tjänstepensionsmarknaden.
Några omedelbara förändringar föreslås dock inte. Tvärtom syftar hemställan till att skapa ett tydligare rättsligt ramverk innan eventuella problem uppstår.
Enligt Tord Gransbo, tidigare enhetschef på Finansdepartementet och numera utredare, är det naturligt att frågan nu utreds.
Det måste krävas både ett riskinnehåll (om än polityr) och viss riskpooling inom ett kollektiv för att det ska anses vara ett livförsäkringsavtal, uppger han för Pensionsnyheterna.
Han delar därmed Högsta förvaltningsdomstolens syn på hur dagens svenska regler ska tolkas.
Samtidigt pekar han på att utvecklingen inom EU öppnar för andra lösningar.
Det förekommer dock inom andra EU-länder och är godkänt enligt Solvens II-direktivet, så frågan om kompletterande klassificering är intressant och viktig när produkterna rör sig i den riktningen, uppger han för Pensionsnyheterna.
Det innebär att frågan sannolikt inte handlar om ett hinder i EU-rätten utan om hur Sverige väljer att utforma sitt nationella regelverk. Om regeringen väljer att gå vidare med hemställan återstår dock att se. En översyn skulle beröra ett område där stora pensionskapital, etablerade försäkringsprodukter och skatteregler möts och där många aktörer har starka intressen.
Att myndigheterna samtidigt efterlyser en ny tryggandeform i inkomstskattelagen visar att frågan inte bara handlar om försäkringsrätt. Om produkter med fullt återbetalningsskydd inte längre självklart kan klassificeras som pensionsförsäkringar kan även skattereglerna behöva anpassas.