28 aug 2007 14:49

PTK:are fick styrelseplats i Folksamsfären

Knappt hade midsommarfirandet avslutats förrän finansdepartementet publicerade en PM (28 juni 2007) - en bearbetning av departementets PM (1 februari 2007) om nya skatteregler för pensionsförsäkring med anledning av EG-domstolens dom i det s.k. Danmarks-målet (kommissionen mot Kungariket Danmark, mål nr C-150/04).
Utgångspunkten för de båda promemoriorna är att etableringskravet för pensionsförsäkring utvidgas till att avse hela EES-området.

Som en konsekvens av det utvidgade etableringsområdet slopades (temporärt) flytträtten för pensionsförsäkringar tecknade före den 2 februari 2007. I "februaripromemorian" angav regeringen att dess ambition var att ta bort flyttstoppet - om detta kunde förenas med ett tillfredsställande skydd för pensioneringssyftet samtidigt som kontrollmöjligheterna förbättras. I "junipromemorian" redovisas förslag som regeringen anser är rimliga för att häva flyttstoppet; förslaget förenar pensioneringssyftet med förbättrade kontrollmöjligheter.

Flytt av pensionskapital mm
Lagtekniskt existerar inte flyttbegreppet; i stället används begreppet överföring såväl i inkomstskattelagen (IL) som försäkringsavtalslagen (NFAL). I dagligt tal används dock uttrycket flytt (av försäkring) som synonym.
Om jag pensionssparar i en tradförsäkring och vill byta försäkringsbolag, tycker jag säkert att det är rimligt att jag också får föra över mitt kapital i det tidigare bolaget till det nya. En sådan flytträtt kan i förstone synas nog så enkel och självklar. I själva verket är flytträtten en komplicerad fråga, som aktualiserar ett antal problem av juridisk och teknisk art. De juridiska problemen är hänförliga till avtals- och skatterättens räjonger. Till de tekniska problemen hör t.ex. hur man konstruerar en "flytt" så att inte kvarvarande kunder drabbas negativt.
Den civilrättsliga rätten till återköp och överföring bestämdes fram till år 2006 enbart i försäkringsavtalet - i 1927 års lag om försäkringsavtal (FAL) fanns ingen reglering av de båda begreppen.
Först i 2005 års försäkringsavtalslag (NFAL), som trädde ikraft den 1 januari 2006, återfinns de båda begreppen (11 kap. 5 § andra st.). Rätten till återköp och överföring är dock snarare principiell än ovillkorlig eftersom rätten bara gäller om försäkringens art och skattereglerna medger det. Till saken hör att ikraftträdandet ägde rum vid olika tidpunkter: återköp den 1 januari 2006 och överföring den 1 juli 2007. Under beredningen diskuterades om de nya reglerna även skulle omfatta avtal tecknade före ikraftträdandet, dvs. en retroaktiv tillämpning. Frågan avfördes emellertid på grund av den rättsosäkerhet som blir följden av retroaktivitet inom förmögenhetsrätten.

Nedan redovisas de båda begreppen återköp och överföring samt begreppet beståndsöverlåtelse.

-Med återköp avses livbolagens inlösen av förtidsannullerade livförsäkringar med sparinslag. Det belopp som motsvarar försäkringens värde vid annulleringen - återköpsvärdet - utges till kunden. Hur återköpsvärdet beräknas vid varje tidpunkt framgår av bolagets försäkringstekniska riktlinjer. I praktiken är det bara kapitalförsäkringar som återköps; pensionsförsäkringar kan av skatteskäl normalt inte återköpas.

-År 2000 infördes i IL en bestämmelse som (skattemässigt) möjliggjorde flytt av livförsäkring. Bestämmelsen innebär att en pensionsförsäkrings värde utan skattekonsekvenser får överföras till en ny försäkring. Det nya avtalet ska vara en direkt fortsättning av det gamla så att de båda försäkringarna vid flytten kan betraktas som samma avtal. Flytt av försäkringens hela värde får ske direkt till en annan pensionsförsäkring meddelad i Sverige, om försäkringstagaren tecknar den i samband med överföringen hos samma eller annan försäkringsgivare med samma person som försäkrad. Om premien i det nya bolaget inte täcker tidigare förmåner får kunden nöja sig med sämre förmåner.

-En beståndsöverlåtelse är civilrättsligt närmast att jämföra med ett gäldenärsbyte och innebär att själva försäkringsavtalet förs över till en ny försäkringsgivare utan ändring av de ursprungliga avtalsvillkoren. Vid överföring flyttas försäkringens tillgodohavande från ett avtal till annat; vid beståndsöverlåtelse flyttas däremot försäkringsavtalen från en försäkringsgivare till annan.

Februari-promemorian
I det s.k. Danmarks-målet fastslog EG-domstolen att det strider mot EG-rätten att ha ett etableringskrav (meddelad i Danmark) för att premierna för en pensionsförsäkring ska vara skattebefriade. Domen gäller även Sverige eftersom IL har ett liknande etableringskrav för pensionsförsäkring. De svenska skattereglerna för pensionsförsäkringar behöver därför ändras för att inte komma i konflikt med EG-rätten.

1/ Kontrolluppgift
För att säkerställa att pensionen beskattas även om försäkringen meddelas utomlands, föreslås att ett nytt obligatoriskt villkor för pensionsförsäkring tas in i försäkringsavtalet. Villkoret innebär att försäkringsgivaren ska åta sig att lämna kontrolluppgifter om försäkringen enligt lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter, dvs. om inbetalade premier, försäkringens värde och utbetalningar.

2/ Avskattningsregel
Nya sanktioner införs i form av en ny avskattningsregel, som inträder om parterna ändrar i villkoren så att försäkringen inte längre uppfyller kraven för pensionsförsäkring. Vid avskattning ska 120 procent av försäkringens värde skattas av med en gång och tas upp som intäkt av tjänst.

3/ Avkastningsskatt
Som en övergångslösning föreslås att de nuvarande reglerna om avkastningsskatt för i utlandet meddelade kapitalförsäkringar även ska omfatta pensionsförsäkringar som meddelas inom EES.

4/ Flyttstopp för äldre försäkringar tecknade senast den 1 februari 2007
Äldre försäkringar ska t.v. vara etablerade i Sverige. Dessa försäkringar ska inte via beståndsöverlåtelser kunna flyttas utomlands utan att avskattning sker. Av samma skäl tas flytträtten bort för äldre försäkringar. Regeringen avser dock, om så är möjligt, att i den kommande propositionen föreslå regler som på ett godtagbart sätt säkerställer framtida beskattning av pensioner och pensionskapital samtidigt som de inte blockerar möjligheten att flytta värdet i en äldre pensionsförsäkring.

Juni-promemorian
Utgångspunkten för förslagen i de båda promemoriorna är att det s.k. etableringskravet för pensionsförsäkring utvidgas till att avse hela EES. För göra det möjligt att slopa flyttstoppet, innehåller förslaget nya bestämmelser om kontrolluppgifter avseende överföring och överlåtelse av pensionsförsäkringar samt om värdet av pensionsförsäkring som innehas av juridiska personer. I samma syfte lämnas också förslag om att utländska försäkringsgivare ska ingå avtal med Skatteverket om att lämna kontrolluppgifter om betalda premier, värde m.m. om pensionsförsäkringar. Förslagen är i korthet följande.

1/ Kontrolluppgift
Flera remissinstanser har påpekat att februariförslagen inte räcker för att åstadkomma tillräcklig kontroll av villkoren för pensionsförsäkring när etableringskravet utvidgas till att omfatta hela EES.
Enligt juni-promemorian ska försäkringsgivarens skyldighet att lämna kontrolluppgift förtydligas för försäkringsbolag inom EES som inte är svenskt. Sådan försäkringsgivare ska skriftligen gentemot Skatteverket åta sig att lämna kontrolluppgifter, vilket blir ett kvalitativt villkor. Skyldighet att lämna kontrolluppgift införs även vid överföring eller beståndsöverlåtelse. Uppgiften ska lämnas för såväl fysiska som juridiska personer och den ska innehålla identifikationsuppgifter för samtliga inblandade parter. Den årliga kontrolluppgiftsskyldigheten när det gäller försäkringsvärdet omfattar även juridiska personer. Om kontrolluppgift inte lämnas enligt föreskrifterna, avskattas försäkringen.
Kontrolluppgiftsskyldighet införs vid överföring eller överlåtelse. Kontrolluppgift ska lämnas av avgivande försäkringsgivare, understödsföreningar och andra tjänstepensionsinstitut och avse det överförda värdet, identifikationsuppgifter för försäkringstagare (fysiska och juridiska personer) samt nuvarande och ny försäkringsgivare.
Om värdet av en försäkring flyttas till en försäkring inom ett annat EES-land ska alla kvalitativa villkor enligt 58 kap., inklusive åtagandet gentemot Skatteverket, vara uppfyllda för att avskattning ska undvikas. Åtagandet är också en förutsättning för att Skatteverket ska kunna hållas underrättat om framtida transaktioner med försäkringen. För att villkoret ska vara uppfyllt ska utländska försäkringsgivare skriftligen åta sig att till Skatteverket lämna kontrolluppgift enligt lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter (LSK). Åläggandet motiveras på följande sätt.
Eftersom överföringar kan göras flera gånger under samma år är det viktigt att tillse att villkoren för pensionsförsäkring är uppfyllda vid varje tillfälle. Det räcker därför inte med en årlig kontrolluppgift. Under tiden mellan ordinarie kontrolluppgifter kan en kedja av överföringar ha gjorts; därefter kan det vara besvärligt att rekonstruera händelseförloppet. Det föreslås därför att kontrolluppgift avseende överföringar och beståndsöverlåtelser ska lämnas senast inom fjorton dagar efter överföringen eller överlåtelsen.
Idag lämnas i huvudsak inga kontrolluppgifter för juridiska personer. En utvidgning av etableringskravet till att omfatta pensionsförsäkringar meddelade inom hela EES förutsätter att information lämnas i en större omfattning än hittills. Enligt förslaget finns det därför skäl att en sådan kontrolluppgiftsskyldighet även ska omfattar juridiska personer. Juridiska personer tecknar dessutom ofta tjänstepensionsförsäkringar med stora värden. Sådana försäkringar innefattar också stora skattekrediter. Detta förhållande är ett ytterligare skäl för att inte begränsa uppgifts-skyldigheten till enbart fysiska personers försäkringar. Kontrolluppgift om överföring eller överlåtelse ska således lämnas för såväl fysiska som juridiska personer.
Av EG-domstolens praxis framgår att administrativa ålägganden kan utgöra en faktor vid bedömningen av om regler som avser att tillgodose intresset av att skatt tas ut, är adekvata och proportionella - dvs. om reglerna kan anses förenliga med EG-rätten. Den föreslagna kontrolluppgiftsskyldigheten bör därför omfatta alla försäkringsföretag oavsett om de är etablerade i Sverige eller i övriga EES-området för att inte ytterligare öka åtskillnaden i behandling av utländska aktörer jämfört med svenska.

2/ Avskattning
Avskattningsregeln är en sanktion mot villkorsändringar och förfoganden som strider mot de kvalitativa reglerna i 58 kap. IL. Bland annat av denna anledning föreslogs att det värde som ska tas upp till avskattning räknas upp med 20 procent, eller med uppräkningsfaktorn 1,2.
Flera remissinstanser, bl.a. Skatteverket och Försäkringsförbundet, uttryckte farhågor för att avskattningsregeln snarare kan komma att uppfattas som en möjlighet än som en sanktion. Det kan finnas situationer när ett påslag om 20 procent upplevs som acceptabelt pris för att få ut kapitalet i en pensionsförsäkring som ett engångsbelopp. Bl.a. skulle regeln kunna tillämpas i progressionsutjämnande syfte.
För att förhindra skatteplanering har uppräkningsfaktorn höjts till 1,8.

3/Avkastningsskatt
I junipromemorian föreslås att försäkringsgivare inom EES för försäkringstagarens räkning får betala avkastningsskatten på en utländsk livförsäkring genom att ta medel ur försäkringen. Sådan betalning ska inte betraktas som uttag ur eller återköp av försäkringen om beloppet utges sedan underlaget för avkastningsskatt fastställts i beslut om årlig taxering. Beloppet får inte heller överstiga skattens storlek enligt beslut om slutlig skatt.
Förslaget att avkastningsskatt betalas med medel ur försäkringen förutsätter att den skattskyldige avvaktar med att betala skatten till dess att den slutligt debiterats. Detta kan medföra att kostnadsränta ska betalas enligt skattebetalningslagen. Därför föreslås att den del av den slutliga skatten som avser avkastningsskatt och som betalas senast den dag då den senast ska betalas enligt grundläggande beslut om årlig taxering (den förfallodag som infaller närmast efter det att 90 dagar har gått från dagen för beslutet) undantas från ränteberäkningen.
Den rätt till avdrag för avkastningsskatt enligt 16 kap. 17 § IL som gäller för tryggande genom avsättning i balansräkningen utvidgas till att även omfatta avkastningsskatt på värdet av ett tjänstepensionsavtal som tecknats med ett utländskt tjänstepensionsinstitut som likställs med en svensk pensionsstiftelse.

4/ Flyttstoppet hävs
den 1 april 2008
Slutligen föreslås att, möjligheten att överföra hela värdet i en pensionsförsäkring till en annan pensionsförsäkring enligt 58 kap. 18 § tredje stycket IL ska återinföras från och med den 1 april 2008 för försäkringsavtal tecknade före den 2 februari 2007.
Eftersom förslaget kräver fortsatt beredning och då ett genomförande förutsätter visst ytterligare beredningsarbete kan ett sammanhållet förslag träda i kraft först den 1 april 2008. Det kommer säkert att finnas anledning att återkomma med information under arbetes gång.

Ett par kritiska aspekter
Förslaget speglar en ängslig omsorg om varje skattekrona. Denna ängslighet öppnar för en hel del brister och konstigheter, vilka säkert remissinstanserna kommer att peka på. Men redan här finns det anledning att ta upp tre frågor:
1/ Är den föreslagna kontrolluppgiften ett konkurrenshinder?
2/ Kan SINK-skatt uttas för utlandspension?
3/ Är sanktionssystemet diskriminerande för låginkomsttagare?

1/ Är kontrolluppgifter ett konkurrenshinder?
Handräckningsdirektivet (rådets direktiv 77/799/EEG från den 19 december 1977) handlar om informationsutbyte mellan medlemsstaterna kring skattefrågor. Berörda myndigheter i medlemsstaterna förutsätts informera varandra för en korrekt bedömning av inkomst- och kapitalskatter.
I Bachmann-målet från år 1992 accepterade EG-domstolen ett nationellt etableringskrav - om ett sådant var nödvändigt för att säkerställa sambandet (kongruensen) mellan avdragsrätt och beskattning. Vid tiden för domen varierade i hög grad tillämpningen av handräcknings-direktivet; den eftersträvade kongruensen var inte överallt tillförsäkrad. Maskorna i nätet var m.a.o. för grova.
Danmarks-målet från i år visar att EG-domstolen nu satt ner foten. Medlemsstaterna har nu haft tillräckligt med tid på sig att utveckla informationsbytet på sådant sätt att den fria konkurrensen får det spelrum den ska ha enligt fördragets intentioner. Genom domen fastställs att ett nationellt etableringskrav inte längre behövs för att säkerställa den skattemässiga kongruensen. Detta får i stället ske genom tillämpning av handräckningsdirektivets bestämmelser.
I förslaget läggs inte mycket möda på att utveckla tankar kring hur informationen ska utformas mellan svenska (dvs. Finansinspektionen och Skatteverket) och andra EES-staters myndigheter för att upprätthålla den skattemässiga kongruensen. I stället går man den enklare vägen; man föreslår ett massivt och tungrott kontrollsystem av omisskännlig svensk karaktär. Och förutsätter att utländska bolag - oavsett jurisdiktion, system och tradition - också kommer att anamma kontrollsystemet som ett villkor i avtalet. Den svenska livförsäkringsmarknaden är i ett EEC-perspektiv ytterst marginell. Det är inte särskilt troligt att utländska livbolag - annat än undantagsvis - lägger ner tid, kraft och pengar för att knapra åt sig en eller annan svensk tjänstepension.
Förslaget innebär att utländska privata associationer åläggs att i sina försäkringsavtal ta in villkor som enbart gäller svenska försäkringstagare (bolag och fysiker) - annars slängs man ut från den svenska marknaden. Kravet på kontrolluppgifter har ingenting med handräcknings-direktivet att göra - direktivet gäller ju staterna och deras myndigheter emellan. Säkert kommer en och annan att anse att de föreslagna villkoren utgör ett fördragsstridande konkurrenshinder.

2/ SINK-skatt för utlandspensioner
Den som vid pensioneringen bosätter sig i ett annat land får betala svensk skatt på allmän pension och tjänstepensionsbelopp som följer av försäkringar. Beskattningen sker med 25 procent på grund av lagen om särskild inkomstskatt för utomlands boende (SINK). I vissa fall avstår Sverige från SINK-skatt på grund av skatteavtal. Enligt förslaget ska nu också SINK bli tillämplig för pensionsförsäkringar som tecknas i utländska bolag. I och för sig logiskt, men föga praktiskt. Kan Skatteverket ålägga en utländsk försäkringsgivare att dra svensk skatt för en person som bevisligen inte är bosatt i Sverige? Och om försäkringsgivaren vägrar att dra skatt? Ja, då blir den försäkrade skattskyldig. Men att driva in den skatten kanske inte alltid är så lätt. Vi ska också komma ihåg att vid bosättning i vissa länder blir SINK överhuvudtaget inte tillämplig på grund av skatteavtal. Förslaget kan inte vara särskilt väl genomtänkt.

3/ Sanktionssystemet
(avskattning)
Det föreslagna sanktionssystemet är en utveckling av ett redan befintligt system. Den pensionsförsäkring som idag av den ena eller andra anledningen konverteras till en kapitalförsäkring, blir föremål för avskattning. Försäkringens återköpsvärde påförs inkomsten vid taxeringen och beskattas som inkomst av tjänst. Den aktuella marginalskatten bestämmer skattens storlek. Det går att spekulera i avskattning. För den som får avdrag vid höga inkomster, kan det vara lönsamt att skatta av försäkringen - då inkomster saknas eller är små. Om skatten vid avskattningen är mindre än "skattekrediten" uppstår en "vinst" för försäkringstagaren.
Det föreslagna sanktionssystemet innebär att om påbjudna villkor inte följs, ska försäkringen omgående avskattas. Och nu är det allvar. För att förhindra spekulation är det nu 1,8 gånger återköpsvärdet som påförs inkomsten. Och vad betyder det? Jo, för höginkomsttagaren som får avdraget vid 55 procents marginalskatt och som träffas av avskattning vid - låt oss säga - 25 (SINK) eller 30 procents marginalskatt går väl affären jämnt upp. Men för den som inte kan sänka sin marginalskatt vid avskattningen blir effekten förödande. Och försäkringen kanske inte ens är likvid vid avskattningen. Frågan är om inte förslaget är diskriminerande mot just låginkomsttagare, som dels drabbas av en kanske förödande skatt, dels kanske inte är likvid för skatten (t.ex. om försäkringen är livsvarig). I varje fall vissa höginkomsttagare kan själva bestämma sina inkomstuttag. För dessa är det inga problem att matcha en avskattning på bästa sätt.
Claes-Göran Lindgren



Tyskland vill höja pensionsåldern för statsanställda till 67 år
Den tyska regeringen planerar att höja pensionsåldern för statsanställda från 65 till 67 år. Polisen och militären ska dock få behålla sin nuvarande pensionsålder på 60 år.
Redan i våras höjde Tyskland pensionsåldern i det statliga pay-as-you-systemet från 65 till 67 år. Den förändringen ska träda i kraft från och med är 2029. De som vill gå i pension tidigare än vid 67 års ålder får inte rätt till fulla pensionsförmåner. (IPE)