28 sep 2007 14:49

3,2 miljarder på spel mellan Skandia AB och Skandia Liv

I den pågående skiljenämndsprocessen mellan Skandia Liv och Skandia AB vill livbolaget ha 3,2 miljarder kr av moderbolaget Skandia AB för att de anser att det kapitalförvaltningsavtal som de fått av moderbolaget är på tok för dyrt. Skandia Liv ville från början "bara" ha 2,25 miljarder kr men fattade i våras beslut om att kräva tillbaka hela den köpeskilling som Skandia AB fick när de sålde
kapitalförvaltningen till DnB. NOR

Skandia Liv ska betala 0,15 procent av kapitalet i 12 år för förvaltningen av drygt 200 miljarder kr till Den Norske Bank, DnB NOR. Till det kommer en prestationsbaserad ersättning.

Snabbt räknat innebär 0,15 procent om året i 12 år att DnB kommer att få 3,6 miljarder kr av Skandia Liv vilket med råge överstiger de 3,2 miljarder kr som man betalade till Skandia AB för att överta kapitalförvaltningsbolaget Skandia Asset Management.

Nu är juridik krångligt och processen i skiljenämnden har nu pågått i sedan i april 2004 och mycket tyder på att den kan fortgå ännu en bra bit in på 2008.

Den senaste vändan innebär att Skandia AB vill att de vittnen från AP-fonderna som Skandia Liv kallat till skiljenämnden inte bara ska berätta om hur kapitalförvaltningsavtal brukar vara beskaffade utan även visa upp de sekretessbelagda affärsavtal som man har med olika kapitalförvaltare.

Tvinga fram dokumentation

Rent juridiskt handlar det här om ett så kallat editionsförfarande där man går till tingsrätten och begär att vittnen ska redovisa handlingar som kan vara relevanta för skiljenämndens prövning.

Det kan verka underligt att Skandia AB vill tvinga fram AP-fondernas avtal men det kan möjligen förklaras av att det finns både billiga och något dyrare avtal i fondernas portföljer och att om man hittar avtal som är dyrare så kan man använda dessa för att visa att skillnaden mellan DnB NOR:s avgiftsuttag och fondernas priser inte är så stort som man hävdat.

Avtalen är företagshemligheter

I den inlaga som de tre AP-fonderna lämnade in den 19 september så hävdar de att avtalen är företagshemligheter och därför inte kan lämnas ut. Vidare anför fonderna via sitt ombud Ulf Bielenstein på advokatbyrån Bird & Bird, att tingsrätten inte är kompetent att avgöra om avtalen är viktiga eller inte för processen. Om tingsrätten ska ha en möjlighet att utvärdera den saken krävs då att även Skandia AB lämnar ut de omdiskuterade kapitalförvaltningsavtalen 1 och 2 som undertecknades i januari 2002.

Skandia AB vill naturligtvis hålla sina avtal hemliga och kommer säkert att vägra lämna ut dem. AP-fonderna vill för allt i världen inte heller lämna ut sina avtal. AP-fonderna förvaltar stora belopp och är "prestigekunder" i kapitalförvaltarvärlden varför det är många som slåss om att få förvalta deras pengar till priser som nästan ingen annan kan få.

- Om fonderna skulle tvingas bryta mot sekretessen i avtalen och ställa ut sina priser i skyltfönstren så skulle de få betala mer för sin förvaltning framöver. De avtal de har bygger på att de priser och rabatter de får inte blir kända på marknaden, berättar en aktör med mycket god insyn i den institutionella kapitalförvaltningsmarknaden.

För AP-fonderna är frågan enkel. Om deras avtal blir offentliga så kommer det på sikt innebära att svenskarna får lägre pensioner eftersom förvaltningskostnaden stiger.

De personer som Skandia Liv har kallat att vittna inför skiljenämnden är Bengt Hellström på tredje AP-fonden, Richard Gröttheim på AP 7 och Mats Andersson på AP 4.
Enligt en skrivelse från Skandia Liv, som inkom till tingsrätten den 20 september så ska Bengt Hellström, chef för alternativa investeringar, lämna uppgifter om marknadspriser för upphandling av räntemandat, något som AP 3 inte ägnar sig åt. Skandia Liv skriver att Bengt Hellström kommer att vittna om huruvida ett räntemandat om 100 miljarder kr kan förvaltas aktivt, om 12 års bindningstid är marknadsmässigt och om det är lämpligt att lägga hela kapitalet hos en enda förvaltare.

Omedelbar uppsägning

Skandia Liv bemödar sig i skrivelsen till tingsrätten om att förklara att de experter man valt att kalla inte vittnar med de erfarenheter de gjort i sin verksamhet på AP-fonderna utan att det mer handlar om allmänbildning i kapitalförvaltning som de tillägnat sig tidigare. Detta för att visa att det inte är villkoren i AP-fondernas avtal som är det väsentliga och att de avtal som AP-fonderna tecknat med olika kapitalförvaltare inte är centrala och därför inte ska behöva lämnas ut.

Richard Gröttheim på AP 7 är dock kallad för att vittna om ett avtal som fonden tecknade med Skandia Asset Management innan det bolaget såldes till DnB NOR. Skandia har använt prisuppgifterna i det avtalet som stöd för sin talan. Richard Gröttheim ska uttala sig om vilka tillgångsslag det rör sig om och att avtalet går att säga upp omedelbart och alltså inte är bundet i 12 år som Skandia Livs avtal.
I skrivelsen skriver Skandia Livs jurister att Mats Anderssons vittnesmål kan komma att dras tillbaka om det visar sig att Skandia kan tänka sig att strunta i kravet på att AP-fonderna ska redovisa kostnader för sina avtal.

Pensionsnyheterna Analys nr 2/07