13 mar 2014 12:40

Halverade löner för AP-fondernas toppkrafter?

I gårdagens överenskommelse om AP-fonderna går man på kostnadsjakt. Förutom att man minskar antalet fonder i syfte att renodla verksamheten och totalt sett minska antalet anställda, vill man också kalibrera ersättningarna till de anställda i de olika fonderna.

I Pensionsgruppens överenskommelse står det så här:

"I regelverket ska säkerställas att:
• det skapas förutsättningar för att arvoden och löner till fondernas personal på sikt och med hänsyn tillarbetsrättsliga förhållanden är i nivå med de löner och arvoden som utgår tillanställda i andra myndigheter med likartad verksamhet såsom kapital-och skuldförvaltning i Riksbanken, Kammarkollegiet och Riksgäldskontoret."

Det här kan betyda att det kan bli betydligt lägre löner för anställda inom AP-fonderna i framtiden. Pensionsnyheterna har gjort en snabb jämförelse mellan de best betalda tjänstemännen i ”referensmyndigheterna” och om det är de nivåerna som AP-fondernas toppkrafter ska anpassas till betyder det halverade löner framöver.

Ett stickprov bland AP-fonderna visar att chefen för strategisk tillgångsallokering på AP 1 tjänar drygt 2,5 miljoner kr om året. Chefen för kapitalförvaltningen på AP 2 har enligt årsredovisningen en lön på knappt 2,8 miljoner kr om året.
Om man tittar på vad toppkrafterna med liknande jobb inom ”referensmyndigheterna” så tjänar man dubbelt upp på AP-fonderna.

Den bäst betalda tjänstemannen på Riksbanken, verksam inom kapitalförvaltning, tjänar idag knappt 1,2 miljoner kr om året. Kammarkollegiet ligger i samma härad. Där tjänar den bäst avlönade tjänstemannen knappt 1,1 miljon kr. I botten hamnar Riksgäldskontorets chef för avdelningen för skuldförvaltning som har en lön på 954000 kr om året.

AP-fonderna själva använder sig regelbundet av analysföretaget Towers Watsons ersättningsstatistik. Den tar då in både privata kapitalförvaltare och myndigheter verksamma på den svenska marknaden. I sin årsredovisning för 2013 skriver AP 1 med anledning av statistiken att ”ersättningen till fondens anställda i en del fall ligger över medianen för respektive befattning.”

Den analys som styrelsen gjort visar dock att ”fondens ersättningar ligger inom ett spann som kan betraktas som marknadsmässigt”.

Det som nu hänt är att politikerna i Pensionsgruppen ändrar benchmark för vad som ska uppfattas som den relevanta marknaden genom att bara ta hänsyn till hur mycket man betalar i andra myndigheter och helt struntar i vad man kan få i motsvarande befattningar på den privata marknaden.

Andra faktorer som kan bidra till att sänka ersättningarna är att sammanslagningen av fonderna, så som Pensionsgruppen föreslagit, kommer att skapa en hel del övertalighet. Indexförvaltning och alltmer robotiserad och regelstyrd förvaltning lär lägga ytterligare sten på börda. Sammantaget lär det skapa en viss press nedåt på lönenivåerna för AP-fondernas kapitalförvaltningsproffs i framtiden.