Sverigefonder är populära bland småsparare, men avkastningen är slumpartad och ger generellt sämre avkastning än börsindex. Det skriver forskarna Harry Flam och Roine Vestman på DN Debatt i dag.
Trots att de kan förvänta sig en lägre avkastning än börsindex, placerar svenska fondsparare hundratals miljarder i så kallade Sverigefonder. En långsökt förklaring kan vara att spararna vill delta i ett lotteri. De betalar för att få satsa på en fond som kan gå bättre än börsen. En annan och troligen bättre förklaring är att spararna tror att vissa fondförvaltare är skickligare än andra på att välja aktier. I denna tro har de stöd av en del experter i massmedia, bankernas försäljare av fonder och fondbolagen själva, skriver Harry Flam och Roine Vestman som menar att informationskraven måste höjas.
Enligt forskarna har Sverigefonderna sedan 2002 i genomsnitt gått 1,5 procent sämre än börsen varje år. Samtidigt som 20 procent av fonderna trots allt slagit index. Spridningen är alltså stor bland fonderna.
Det går inte heller att förlita sig på historisk avkastning. När de jämförde de fem bästa Sverigefonderna med de fem sämsta under en treårsperiod så visade det sig att skillnaden mellan de två kategorierna på fem års sikt är försumbar. Redan efter två år var avkastningen i stort sett densamma hos både de bästa och sämsta fonderna.
Sammantaget menar man att det är meningslöst att spara i aktivt förvaltade Sverigefonder.
Vårt råd är att de sparare som vill investera i Stockholmsbörsen bör välja en indexfond i stället för en Sverigefond. Indexfonderna har ungefär samma bruttoavkastning som Sverigefonderna, men de har lägre förvaltningskostnader, eftersom de inte försöker välja bland börsbolagen, skriver man.
Skulle alla som sparar i Sverigefonder byta till en billig indexfond skulle det ge dem, som mest, 5 miljarder årligen i sänkta kostnader.