15 jan 2015 11:47

Svårt att öka drivkrafterna för pensionärer att arbeta längre

Pensionsmyndigheten presenterade i dag en rapport som tagits fram på uppdrag från regeringen om hur man ska öka drivkrafterna för folk att arbeta efter 65 år. Det är svårt, visar det sig. Främst för att drivkrafterna redan är starka för de allra flesta.

Enligt Pensionsmyndigheten är det svårt att öka på drivkrafterna utan att skapa krångliga regler. Ett alternativ för att få fler att ta ut pension senare och jobba längre skulle dock kunna vara att höja 65-årsgränsen då sjukskrivna och arbetslösa automatiskt pensioneras och sänka åldersgränsen för dubbla jobbskatteavdraget, i dag 66 år.

I maj fick Pensionsmyndigheten i uppdrag av regeringen att utreda tre förslag som gick ut på att det alltid ska löna sig att arbeta och fortsätta med det även efter 65 år. Det var att pension som grundas på arbetsinkomster efter 65 års ålder inte ska påverka garantipension och bostadstillägg, att garantipension räknas upp om uttaget sker efter 65 år, samt att arbetsår efter 64 år får räknas som bosättningsår för rätt till garantipension. Men Pensionsmyndigheten ställer sig kallsinnigt till samtliga de förslagen.

”Det ska alltid löna sig att arbeta, så även för de som tidigare i livet tjänat in lite till sin inkomstgrundade pension, men vår analys visar att ingen av de tre förslagen bör genomföras. Det krävs logiska och raka regler som är enkla att förstå för den allmänna pensionen och det ska också vara enkelt för den enskilde personen att planera sin pension”, säger Ann-Sofie Kraft, pensionsspecialist på Pensionsmyndigheten, i en kommentar.

”Förslagen ger en begränsad stimulans till att skjuta upp sitt pensionsuttag för de som får garantipension. Samtidigt så kommer det för de allra flesta av dessa personer, som kan tänka sig att fortsätta arbeta efter 65 år, att vara fördelaktigare att ändå ta ut sin pension vid 65 år samtidigt som man fortsätter att arbeta”, säger Ann-Sofie Kraft.

En anledning till att effekten blir så liten är att många av de som idag har garantipension också haft sjukersättning före pensioneringen. Då blir de automatiskt pensionärer när de fyller 65 år och omfattas alltså ändå inte av möjligheterna att arbeta längre. Den ekonomiska effekten för en garantipensionär att arbeta efter 65 år, om de kan eller får göra det, är också liten eftersom de i regel redan från början har låg lön.

För att få ett generellt senare pensionsuttag och ett längre arbetsdeltagande menar Pensionsmyndigheten istället att 65-årsgräns i social- och arbetslöshetsförsäkringarna eller riktålder ändras. Dessutom vill man sänka åldersgränsen för när det förhöjda jobbskatteavdraget inträder, i dag är det från det kalenderår man fyller 66 år.

”En sänkt åldersgräns för när det förhöjda jobbskatteavdraget inträder gynnar arbetskraftsdeltagandet efter 65 år. Om denna gräns flyttas från det kalenderår man fyller 66 år till det år man fyller 65 år skulle incitamentet att förlänga arbetslivet förstärkas och många fler skulle få erfarenhet av hur lönsamt det är att arbeta med den förmånligare beskattningen. Det tror vi skulle kunna påverka pensionsbeslutet i mer påtaglig omfattning än de förslag vi ålats att analysera i denna rapport”, skriver Pensionsmyndigheten.