Riksbanken är medveten om att den låga räntemiljön ställer till problem för livbolagen, men menar att de åtgärder de vidtagit kommer att ha effekt på sikt. Det skriver Riksbankens direktion med riksbankschef Stefan Ingves i spetsen på DN Debatt.
Vi vet att många nu bekymras av att räntorna är låga. Det gäller till exempel hushåll med pengar på sparkonton, men kanske främst pensionsförvaltare som har utlovat en viss lägsta avkastning på pensionsmedlen. Men en högre reporänta skulle knappast vara lösningen på sådana bekymmer, eftersom räntenivån på sikt bestäms av inflationen och tillväxten, skriver Riksbankens direktion i debattartikeln.
Vårt syfte med att sänka reporäntan är att få upp inflationen och även att bidra till en konjunkturåterhämtning med god ekonomisk tillväxt, vilket bidrar till en återgång mot en mer normal räntenivå. Om vi däremot låter ekonomin fastna i ett läge med låg inflation och måttlig tillväxt kommer räntorna att förbli låga, fortsätter de.
Riksbanken har också fått kritik för att de bekämpar den låga inflationen trots att de viktigaste orsakerna till den ligger utanför Riksbankens kontroll. Bland annat sa Nordeas chefsekonom Annika Winsth det vid seminariet Terminsstart Pension som arrangerades för två veckor sedan. Riksbankens direktion håller dock inte med utan menar att deras åtgärder ger effekter.
En annan fråga som har rests efter att vi sänkte reporäntan är om Riksbanken verkligen kan se till att inflationen stiger. Att den svenska inflationen nu är låg beror ju till stor del på låg efterfrågan i omvärlden och fallande oljepriser. Sådana faktorer kan vi förstås inte åtgärda med svensk penningpolitik. Däremot kan vi förhindra att de slår igenom fullt ut på den svenska inflationstakten, och det gör vi genom att sänka reporäntan, skriver man i debattartikeln.