20 apr 2015 12:12

Pensionsmyndigheten: Minskad risk för balansering

I dag presenterade Pensionsmyndigheten nya siffror över tillståndet för inkomst- och premiepensionen i sin nyutkomna Orange Rapport. Och nu är det positiva toner som kommer från myndigheten, något som gör att risken för broms eller balansering minskar enligt prognoserna.

Inkomstpensionssystemets sammanlagda tillgångar 2014 var 8 565 miljarder, varav 1 185 i AP-buffertfonden, medan skulden var 8 141 miljarder kronor. Det gör att systemets balanstal kan beräknas till 1,0375, vilket innebär att tillgångarna i pensionssystemet är 3,75 procent större än skulderna.

Balanstalet kommer att påverka omräkningen av pensionsbehållningarna och pensionsutbetalningarna årsskiftet 2015/2016.

Förklaringarna till det förbättrade läget är dels att AP-fonderna lämnat bra avkastning. En annan förklaring är att riksdagen beslutat att även nyintjänade pensionsrätter justeras ned under balanseringsperioder. De nya reglerna tillämpas från inkomståret 2014 och syns i årsbeskedet i orange kuvertet 2016.

– De nya reglerna ger en mer rättvis fördelning mellan generationerna. Effekten blir att pensionsskulden blir mindre vilket påverkar den finansiella styrkan positivt och minskar risken för balansering, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten, till Pensionsnyheterna.

Årets resultat 2014 uppgick till 296 miljarder kronor. Tillsammans med ett kapitalöverskott på 127 miljarder kronor från 2013 ger resultatet ett överskott om 423 miljarder kronor vid utgången av 2014.

Årets positiva resultat beror på att tillgångarna ökade mer än skulderna 2014, tack vare ökade löner och andra pensionsgrundande inkomster, skriver Pensionsmyndigheten i dag.

Pensionsmyndigheten har också gjort framskrivningar av hur pensionssystemet kommer att fungera i framtiden. Här gör man kvalificerade gissningar i tre olika scenarier, basscenario, optimistiskt scenario och pessimistiskt scenario.

– I alla tre scenarierna är som planerat avgiftsnettot negativt under många år framöver, mer pension kommer att betalas ut än vad som betalas in i form av avgifter. Buffertkapitalet i AP-fonderna skjuter alltså till pengar, säger Ole Settergren.

Att man hämtar kapital ur AP-fonderna är förutsett och har att göra med att generationerna är olika stora. När man nu har stora kullar födda på 40-talet, gör det att inbetalningarna till systemet understiger utbetalningarna. Men nu ser man dock mera positivt på framtiden.

– Årets framskrivning innebär en kraftigt förbättrad framtidsbild, skillnaden mellan pensionsutbetalningar och avgiftsinbetalningar är mindre negativ och AP-buffertfonden minskar inte längre, säger Ole Settergren.