Den kommande Tjänstpensionsbeskattningsutredningen som haft som mål att förenkla och förtydliga lagstiftningen på området för pensionstryggande vill förtydliga hur pensionsreserver ska beräknas.
I dagsläget beräknas pensionsskulden enligt Tryggandelagens tredje paragraf där det står Beräkning av kapitalvärde sker med ledning av försäkringstekniska grunder som fastställes av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Den myndighet som haft uppdraget har varit Finansinspektionen, som i föreskrift löpande fastställer den räntefot som man ska använda vid diskonteringen. För åtaganden enligt allmän pensionsplan, har det dock ansetts att beräkningsgrunderna fastställs i planen.
Frågan om vem som ska fastställa diskonteringsräntan för åtaganden enligt allmän pensionsplan har varit föremål för diskussion och olika åsikter har framförts.
Utredningen vill därför förtydliga Tryggandelagen och där i ange att pensionsreserv för åtaganden enligt allmän pensionsplan ska ske enligt de grunder som anges i planen.
Det betyder att alla pensionsrättigheter som intjänats enligt Tryggandelagen och som lyder under Allmän Pensionsplan, läs ITP, ska diskonteras med den ränta som ges i grunderna.
Rent praktiskt får då PRI ideell förening, som sätter räntan för PRI-företagen, fortsätta att bestämma räntan. I dagsläget är PRI-räntan dubbelt så hög som Finansinspektionens, något som ger PRI-företagen lägre skulder än vad som skulle bli fallet om man tvingades tillämpa FI-räntan.
Förändringen lär inte få några direkta praktiska konsekvenser, mer än att den praxis som idag finns kodifieras i lag. PRI Ideell förening ska alltså även i fortsättningen kunna bestämma räntan efter eget skön utan att behöva styras av vare sig marknadsräntor eller de av Finansinspektionen meddelade räntorna.
Möjligen är den föreslagna lagändringen ett senkommet tecken på att det sätt som man hittills arbetat med inte riktigt överensstämt med varken lagens anda eller bokstav.
- Utredningen har ansett att PRI-systemet fungerat i 50 år vid det här laget och att det därför är rimligt att de företag som tryggar enligt Allmän Pensionsplan ska kunna fortsätta att göra det enligt den teknik som man använt hittills, säger Michael Runnakko, expert i utredningen, till Pensionsnyheterna.
Tekniken har bristen att om ett företag behöver göra en inlösen av en pensionsreserv till försäkring i Alecta, så kan den vara otillräckligt tryggad. I dagsläget handlar det om att det kostar 130 kr att lösa av 100 kr som tryggats enligt PRI-grunderna. Det är dock inget skäl att inte genomföra förändringen, enligt Michael Runnakko.
- Utredningen ser inlösen som ett särfall och tycker inte att det ska vara utgångspunkten för värderingen. Och gapet mellan inlösen i försäkring och pensionsreserven täcks ju av kreditförsäkringen i PRI Pensionsgaranti, säger Michael Runnakko.
Försäkringsbolagen kommer ju snart att tillämpa Solvens II som innebär att de måste ha buffertar för att se till att kapitalet alltid täcker förpliktelserna med råge. Enligt Michael Runnakko är det naturligt eftersom de har försäkringsansvaret. Men pensioner tryggade i balansräkningen med kreditförsäkring är inte samma sak eftersom det är arbetsgivarens sak att se till att löftet infrias.
I någon mån kan man därför flytta diskussionen som pågår i Europa just nu om Solvens II och den kommande regleringen för tjänstepensionsinstituten i IORP II.
Pensionsfonderna som ska lyda under IORP-regler vill ju inte att deras skulder ska värderas och stressas på samma sätt som försäkringsföretagens eftersom de inte alltid har hela ansvaret för att löftet infrias. Det finns ju inbyggda buffertar i dessa system, till exempel möjlighet till extra uttaxeringar av arbetsgivare eller höjda premier.
Här har EIOPA, som gärna ser enhetliga regler över hela Europa, trots motstånd, nu gått ut med ett test för att mäta den finansiella styrkan hos IORP-fonderna och då tillämpa räntor och antaganden som ska vara mer anpassade till marknadsräntor än vad fallet blir när fonderna själva ska bedöma och värdera sin solvens.