Ett provisionsförbud klippt efter den mall som ges i MiFID II och med den utvidgning som föreslagits av bland annat Finansinspektionen skulle ge negativa effekter för marknadens funktionssätt. Storbanker med stora etablerade kontorsnät skulle bli vinnare. Förlorarna, främst mindre fondbolag och rådgivare, kommer att drabbas mest, om förbudet införs.
Det visar en forskningsrapport som tagits fram vid Handelshögskolan i Stockholm och som sponsrats av det Finländska Fondbolaget FIM i Stockholm.
- Vi tyckte att det i utredningen om provisionsförbudet och i diskussionerna i Sverige saknats en analys av vilka effekter ett förbud kan få på marknadens funktionssätt. Därför tyckte vi att det var intressant att få bidra till ökad kunskap om de förväntade effekterna, säger Johan Wahlman, vd för FIM i Sverige och sponsor av rapporten, som skrivits av studenterna Filipe Lopes, Gustavo Ljungberg, Peter Droege och Wojciech Kepa.
Underlag till rapporten, Understanding the impact of a MiFID II based commission ban in the Swedish financial market består av 23 intervjuer med aktörer på den svenska marknaden, banker, förmedlare, kapitalförvaltningsbolag, rådgivare och valplattformar.
I rapporten är det tydligt att de svar man får i stor utsträckning beror på i vilken utsträckning man tror att den egna organisationen drabbas av den regulatoriska förändringen. Helt klart är dock det samlade sentimentet för ett provisionsförbud kan betecknas som negativt.
Ingen av de tillfrågade anser att ett provisionsförbud skulle komma att medföra någon direkt förbättring för slutkunden utöver och det kan vara nog så viktigt förbättrad transparens.
När det gäller kostnaderna tror fyra av tio tillfrågade att kostnaderna för slutkunderna kommer att öka, en intressant slutsats eftersom ökad transparens borde innebära motsatsen. Hälften av de tillfrågade tror att tillgången till rådgivning kommer att minska och en majoritet är övertygad om att det kommer att skapas ett advice-gap, vilket innebär att vissa kundgrupper kommer att bli utan rådgivning för att de inte vill betala avgifter eller för att de inte har tillräckligt kapital för att vara intressanta för att erbjudas rådgivning.
Enligt Johan Wahlman är det slående att bankerna i rapporten är så tydliga med att de kommer att bli vinnare på ett förbud. Och han tillägger att det kan finnas anledning att fundera över om det är det som lagstiftaren vill uppnå, särskilt mot bakgrund av den tvist som pågår mellan Swedbank Robur och Aktiespararna om dold indexförvaltning.
- Om banker under flera år ägnat sig åt closet indexing, så kan man undra om det är en bra effekt att införa provisionsförbud som i så fall skulle leda till att bankernas fonder skulle få ytterligare fördelar. Det är en konsekvens som jag tycker bör belysas, säger Johan Wahlman.