En av fyra stämda ledamöterna i Aspis Liv, Jan Paju, har, som vi tidigare berättat, begärt att få del av den hemliga uppgörelse som gjordes mellan Aspis likvidatorer och den Schweiziska banken Credit Suisse. Handlingen ska användas som bevis i den kommande förhandlingen, så kallad edition.
Finansinspektionen, som har avtalet från 2010 i sin helhet, har dock bara lämnat ut handlingen i maskerat skick, något som Jan Paju och hans försvarare har ifrågasatt.
Tingsrätten har beslutat att handlingen ska lämnas ut i omaskerat skick men med reservation.
Dels får det inte vara uppgifter som omfattas av utrikessekretess som alltså ska kunna störa Sveriges förbindelser med ett annat land, men inte heller uppgifter som kan anses vara yrkeshemligheter som kan omfattas av sekretess.
FI har tyckt att frågan om utrikessekretessen inte bör vara något problem men är mer undrande när det gäller om de maskade delarna är sådant som rör affärssekretess.
FI har därför skrivit till Attunda Tingsrätt och undrat vad det är Tingsrätten egentligen tycker att man ska lämna ut, något som man förelagts att göra.
I skrivelsen skriver FI att sekretessbelagda uppgifter enligt lagens bokstav inte samtidigt behöver vara yrkeshemligheter och vill att Tingsrätten, som för övrigt inte sett det omaskade avtalet, förklarar vad man vill att försvaret ska få ta del av.
Finansinspektionens jurist Erik Bergendorff formulerar problemet så här:
viss oklarhet (uppkommer) vad gäller vilka uppgifter Finansinspektionen faktiskt har förelagts att inkomma med. Frågan är om de uppgifter som omfattas av undantaget är sådana uppgifter som i enlighet 30 kap. § 4 OSL omfattas av sekretess, om de uppgifter som avses är yrkeshemligheter i den mening som avses i 38 kap. 8 § andra stycket 3 RB eller om uppgifterna ska omfattas av sekretess och dessutom utgöra yrkeshemligheter.
Så nu måste Attunda tingsrätt försöka komma fram till vilken typ av sekretess som man kan bevilja undantag ifrån i den begärda handlingen utan att man vet vad det står i de hemliga delarna.