Idag presenterade Finansinspektionen sin stabilitetsrapport för den finansiella sektorn. FI har ju regeringens uppdrag att motverka finansiella obalanser i syfte att stabilisera kreditmarknaden men med beaktande av åtgärdernas effekt på den ekonomiska utvecklingen, som det heter i regeringsuppdraget.
Fi pekar särskilt på att livbolagens garanterade åtaganden blir allt svårare att infria sina löften till spararna och att det kan skapa problewm.
När räntorna faller ökar skulden och företaget behöver ta mer av tillgångarna i anspråk för att infria sina åtaganden. Det blir mindre över för att ta risk. Ett annat perspektiv på de låga räntorna är att se dem som en indikation på framtida avkastning. För en statsobligation är räntan lika med den framtida avkastningen till förfall. För riskfyllda tillgångar kan man förvänta sig en riskpremie, men även för dessa tillgångar indikerar låga räntor låg framtida avkastning, skriver FI i rapporten.
Här ser man från FI att det kan bli större skillnader mellan bolagen i framtiden, inte minst mot bakgrund av den kommande solvensreglerigen.
Finansinspektionen tror att risken för dödsspiraler, procyklikalitet där livbolag säljer risktillgångar för att sänka sina risker och därmed driver ned räntorna ytterligare, minskat i och med UFR-räntan som innebär att alla räntor sätts till 4,2 procent efter tio år. Den räddningslinan är dock på väg bort och ska ersättas med diskonteringsräntemodellen i Solvens II och FI skriver:
I det nya regelverk, Solvens 2, som införs vid årsskiftet, ändras åter modellen för diskonteringsräntan. Diskonteringsräntan styr vilken portfölj som är möjlig för ett företag med svag solvens. I en sådan portfölj ingår de finansiella instrument vars marknadspriser används i beräkningsmodellen. Diskonteringsräntan i Solvens 2 beräknas utifrån marknadspriser på så kallade ränteswappar. Svaga företag kommer att behöva stora positioner i ränteswappar som de löpande kommer att behöva omsätta.
Det här menar FI kan leda till att bankerna påverkas eftersom bankerna är sammanlänkade med försäkringsbolagen, som äger en stor del av bankernas säkerställda obligationer. Av de 3900 miljarder som försäkringsbolagen i Sverige förvaltar låg 40 procent av tillgångarna i obligationer utgivna av svenska banker och bostadsinstitut, något som oroar FI om krisen skulle komma.
Sammanlänkning med bankerna är en potentiell spridningskanal (för finansiella risker). Om bankerna får allvarliga problem sprids dessa till försäkringssektorn genom värdeförändringar i obligations- och aktieinnehav. Men man kan också tänka sig en situation då problem i försäkringssektorn medför att sektorn inte kan fortsätta att finansiera bankerna i samma utsträckning som tidigare, även om sannolikheten för det bedöms vara låg, skriver Fi i rapporten.