Nordea konstaterar att den slopade avdragsrätten på privat pensionssparande bara till en del kompenseras av något annat långsiktigt sparande.
Av dem som tidigare satt in pengar till avdragsgillt sparande faller mer än hälften bort, när de får frågan om de vill fortsätta att spara i till exempel ISK eller kapitalförsäkring. Det visar en undersökning från TNS SIFO, som Nordea låtit göra.
- Det här är ett stort problem. Genom att inte komma igång med ett nytt sparande riskerar blivande pensionärer att inte nå upp till den pensionsnivå de har planerat för. De kommer att bli besvikna, säger Britta Burreau, vd för Nordea Liv & Pension, till Pensionsnyheterna.
Rätten att dra av för sitt pensionssparande minskade vid årsskiftet till 1 800 kronor per år från tidigare 12 000 kronor. Den 1 januari 2016 tas avdragsrätten bort helt.
Undersökningen visar att ungefär hälften av svenskarna har eller har haft ett privat pensionssparande. Omkring 65 procent i den här gruppen har nu helt har slutat betala till sitt tidigare sparande. Räknas även de med som dragit ned sitt sparande till maxbeloppet för avdrag, 1 800 kronor, blir det fler än åtta av tio.
Samtidigt har alltså färre än hälften ersatt det tidigare sparandet med något nytt alternativ.
- Det här visar tydligt att det saknas ett trovärdigt alternativ. Kapitalförsäkring och investeringssparkonto, som är de vanligaste alternativen, har dubbelt så hög skatt som det avdragsgilla pensionssparandet som försvinner. Regeringen måste ta det här på allvar och se över skattemodellen för privat pensionssparande, säger Britta Burreau.
Ett vanligt skäl till att inte komma igång med en ny sparform är osäkerhet om vad man ska välja istället. Bland de 13 procent som helt enkelt fortsatt att betala till det gamla pensionssparandet är detta det vanligaste skälet. Den näst vanligaste orsaken är att personen inte hade hunnit ta tag i saken ännu.